Beslut
Partidagen beslöt att SFP:s representanter i regering och riksdag verkar för:
- att en Brottsofferfond inrättas för att bl.a. stöda brottsförebyggande verksamhet och trygga Brottsofferjourens verksamhet också på sikt.
- att finansieringen av Brottsofferjourens grundläggande verksamhet i framtiden huvudsakligen sköts med statliga medel
- att Brottsofferjourens statliga finansiering ökas för att motsvara den ökande efterfrågan på tjänster för brottsoffer, särskilt med tanke på det s.k. offerdirektivet som är under beredning i EU
Behandling
I Finland uppdagas årligen tiotusentals sådana brott, där offret kunde ha nytta av utomstående stöd.
Ofta är offret omedvetet om vad som bör göras efter händelsen och om var man kan få information och stöd. Utan rätt och tillräcklig information är det svårt för offret att se till att få sina rättigheter förverkligade.
Brottsofferjourens (Rikosuhripäivystys, RIKU) målsättning är att förbättra brottsoffrets ställning genom att påverka den allmänna opinionen, allmän praxis, beslutsfattandet, lagstiftningen.
Verksamhetens målsättning är att lindra de följder som brottet förorsakat offret. Också personer som utsatts för försök till brott, anhöriga till brottsoffer och vittnen till brott erbjuds stöd.
Brottsofferjourens verksamhet baserar sig på frivilligarbete, men är alltid professionellt styrt. Servicen är kostnadsfri med undantag för samtalskostnader.
För Brottsofferjourens verksamhet ansvarar Förbundet för mödra- och skyddshem, Mannerheims Barnskyddsförbund, Föreningen för mental hälsa i Finland, Kyrkostyrelsen, Finlands Röda Kors, Finlands Settlementförbund och Kvinnosaksförbundet Unionen. Brottsofferjouren erbjuder stöd per telefon (hjälpande telefon, juridisk telefonrådgivning och Rikumobiili), via internet (www.riku.fi och www.rikunet.fi) och genom personliga möten på serviceställena. Brottsoffer, deras närmaste och vittnen kan vid behov få en stödperson. Stödpersonen kan exempelvis följa med till polisens förhör eller till rättegången och hjälpa till med t.ex. ansökning av besöksförbud eller ersättning. De frivilliga stödpersonerna är noga utvalda och utbildade. Det finns även vissa regionala specialtjänster såsom t.ex. gruppverksamhet och ”aktivt arbete” vid tingsrätten.
Till Brottsofferjourens verksamhet hör också att ordna utbildningar, seminarier och producera material. Tidskriften RIKU ges även ut av Brottsofferjouren. Utöver centralbyrån i Helsingfors har Brottsofferjouren sju regionala byråer och 29 lokala servicepunkter. Brottsofferjouren har 27 anställda och nästan 300 frivilliga. Brottsofferjouren kontaktades 24 695 gånger år 2011, vilket är en ökning på 22 procent från året innan. Mera personresurser skulle behövas bl.a. till huvudstadsregionen, där köerna till servicen är lång och till vissa serviceställen, där det för tillfället inte finns avlönad personal. Genom ökad statlig finansiering kunde Brottsofferjouren behålla den nuvarande nivån på stödtjänsterna, då efterfrågan på tjänsterna med åren blivit större. Det är även viktigt att stärka Brottsofferjourens service på grund av det så kallade Offerdirektivet som är på kommande från Europeiska unionen. Offerdirektivet betonar brottsoffrens rättigheter att få stöd- och rådgivningstjänster, vilket betyder att staten bör se till att det finns tillräckligt av stödtjänster till buds.
Brottsofferjourverksamheten är idag i huvudsak finansierat av Penningautomatförbundet RAY. Övrig finansiering kommer från justitie- och inrikesministeriet, från kommunerna, andra regionala intäkter och från intäkter av den egna tidningen.
År 2012 finansiering enligt följande:
RAY 806.000e
Justitieministeriet 290.000e
Polisstyrelsen 16.000e
RIKUtidningen 14.100e
kommuner och övrig inkomst ??*e
(*kommunerna ger besked först under verksamhetsåret, så det är svårt att veta på förhand)
För att säkra Brottsofferjourens verksamhet år 2013 förutsätts minst 500.000e statligt stöd inom Justitieministeriets budgetram, då ökningen i finansieringen för den grundläggande verksamheten från staten skulle vara totalt ca 210.000e. Även den kommunala andelen av finansieringen skulle behöva ökas. För att Brottsofferjouren på längre sikt ska kunna utveckla sin verksamhet och sina tjänster, så behövs det likaså en mera långsiktig plan för finansieringen. Ett förslag är att Finland skulle ta i bruk en s.k. Brottsofferfond enligt svensk modell eller en annan modell, där en del av bötesintäkterna styrs till brottsofferarbetet.
Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att Svenska folkpartiets representanter i riksdag och regering verkar för:
- att finansieringen av Brottsofferjourens grundläggande verksamhet i framtiden huvudsakligen sköts med statliga medel,
- att Brottsofferjourens statliga finansiering ökas för att motsvara den ökande efterfrågan på tjänster för brottsoffer, särskilt med tanke på det s.k. offerdirektivet som är under beredning i EU,
- att staten ansvarar för att en mera långsiktig modell för finansieringen av Brottsofferjourens verksamhet utarbetas. Exempel på finansiering för Brottsofferjouren kunde vara att inrätta en Brottsofferfond eller att styra en del av bötesintäkterna till brottsofferarbetet
Svenska Kvinnoförbundet r.f.
Carola Sundqvist
Förbundsordförande
Partistyrelsens svar
Regeringsprogrammet för Jyrki Katainens regering konstaterar att de tjänster som brottsofferjouren upprätthåller skall tryggas i enlighet med programmet för den inre säkerheten. En hållbar finansieringsmodell skall utredas.
Utredningen om den finansieringsmodellen slutförs under april månad och förslaget framläggs för ministerutskottet för den inre säkerheten i medlet på maj 2012. Avsikten är att det nya programmet för inre säkerhet skulle fastställas av Statsrådet i juni detta år.
Det är uppenbart att en Brottsofferjour enligt svensk modell är nödvändig för att trygga en fastare finansiering. Som bekant är ramarna för statsbudgeten strama, så strama att det också varit nödvändigt att besluta om en viss överföring av medel från penningautomatföreningen, RAY, till social- och hälsovårdsministeriet i ramarna för statsfinanserna 2013-2016; i en storleksordning om ca 10 % av avkastningen.
Enligt en modell som skissats i en beredningsgrupp under programmet för den inre säkerheten, skulle man påföra alla som i domstol döms för brott, utgångsvis en fast avgift. Årligen döms ca 60 000 personer i domstolar och med en avgift om ca 20 euro kunde en brottsofferfond gottgöras med ungefär 1 miljon euro. Det anses också viktigt att en skillnad upprätthålls i förhållande till de egentliga straffen, och det skulle ske genom att en fast avgift i domstolar åläggs gärningsmannen, medan bötesstraffet är bundet till gärningsmannens ekonomiska ställning.
Brottsofferfonden skulle behöva en viss administration, och ett organ som besluter om hur de insamlade medlen används. Även om en stor del av fondens medel anslogs för Brottsofferjouren, vore det dock viktigt att Fonden också kunde stöda arbete bland särskilt utsatta offergrupper, men också finansiera prevention bland vissa grupper av gärningsmän.
Om en brottsofferfond inrättas, krävs det dock särskilda orsaker och att riksdagen godkänner förslaget med kvalificerad majoritet. En sådan orsak är det EU:s s.k. offerdirektiv, som möjligtvis godkänns ännu 2012 och som skulle förutsätta att länderna har ett joursystem till sitt förfogande. Men det är tveksamt om denna avgift och finansieringen kan underlätta brottsofferjourens verksamhet redan 2013. Tillfälliga lösningar som särskilda medel från RAY är därför viktiga, så att den viktiga verksamheten inte 2013 drabbas av nedskärningar.
Partistyrelsens beslutsförslag
- att SFP:s representanter i riksdag och regering verkar för att en Brottsofferfond inrättas för att bl.a. stöda brottsförebyggande verksamhet och trygga Brottsofferjourens verksamhet också på sikt.
