Vårdreformen

SFP vill se fler hemvårdare

På sitt möte i Helsingfors idag diskuterade partistyrelsen behovet av att utveckla hemvården för att bättre bemöta de behov som både patienter och vårdare har. Att antalet minnessjuka ökar måste också beaktas.

- De signaler vi den senaste tiden fått kring hemvården är oroväckande. Det kan inte vara så att en äldre person eller dennes anhöriga ska behöva vara oroade för hur vården fungerar. Hemvården ska kännas som ett stöd i vardagen, inte tvärtom. Det kan heller inte vara så att man blir ännu mer utsatt om man saknar anhöriga, säger partiordförande Anna-Maja Henriksson.

Vad händer med socialvården?

- Det är bra att bolagiseringstvånget av landskapets social- och hälsovårdscentraler lämnades bort och att valfriheten tas i bruk först år 2021. Men det är fortfarande oklart hur socialvården kommer att ordnas och framförallt var den ordnas, säger Rehn-Kivi.

Socialtjänster och äldreomsorg är närservice som ska ordnas i samråd med individen och familjen samt utföras av aktörer som känner till klientens behov. Då kommunerna inte får vara med och producera tjänsterna riskerar verksamheten och omsorgen att bli alltför avlägsen.

Vad innefattar valfriheten?

Senast stötte regeringens förslag till valfrihet på grundlagsenliga utmaningar.

- Det framkommer inte ur ministerns blogginlägg vem som framöver får operera, eller vad som i framtiden kommer inom ramen för valfriheten. Likaså förblir det oklart varför alla andra aktörer utom kommunerna får vara vårdproducenter, säger Henriksson.

Också privata aktörer lider av vårdreformen

Dessa åtgärder skulle framöver få utföras endast i sjukhus med dygnetrunt samjour.

- Regeringen talar med en mun om att bredda valfriheten men föreslår sedan förordningar som begränsar valfriheten ytterligare. Har detta verkligen varit Samlingspartiets mening när man förordrade om valfriheten? Att privata aktörers möjligheter att utföra dagkirurgiska operationer som kräver anestesi i praktiken nästan förbjuds, frågar SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson på partifullmäktigemöte i Tammerfors.

Kommunerna bär de ekonomiska riskerna

Speciellt den föreslagna finansieringsmodellen, där alla kommuner mister en lika stor andel av sina skatteintäkter, behandlar kommunerna orättvist.

- De kommuner som skött sin ekonomi och lyckats ordna vården på ett kostnadseffektivt sätt, drabbas nu extra hårt och blir i framtiden mer eller mindre beroende av statsandelar, säger SFP:s riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi under debatten om nästa års statsbudget.

Kommunerna måste få producera vårdservice

- På vad baserar regeringen sin linjedragning om att alla andra aktörer utom kommunerna får rätt att producera service? Varför väljer man bort de aktörer som har den mest omfattande erfarenheten av att producera tjänster, frågar Henriksson på Kommunmarknaden som idag ordnas i Helsingfors.

- Jag anser att kommunerna borde ha rätt att producera social- och hälsovårdstjänster. Allt annat vore rentav kortsiktigt.

Knock-out på regeringens vårdreformsmodell

- Man kan fråga sig ifall det någonsin har funnits en regeringsproposition som innehåller så här mycket grundlagsstridigheter, säger SFPs partiordförande och medlem i grundlagsutskottet, Anna-Maja Henriksson.

Enligt Henriksson har regeringen helt medveten om problemen drivit sin reform i en sådan återvändsgränd, att det på ett allvarligt sätt försvagar regeringens trovärdighet.

Massflytten av personal kan bli en bomb

- I planen för de offentliga finanserna finns det ett flertal ärenden borde diskuteras. Det handlar om frågor som med relativt små insatser kan resultera i stora inbesparingar, såsom arbetsvälmående säger Rehn-Kivi.

Samhället förlorar upp till 25 miljarder euro årligen bara på grund av arbetsoförmåga, sjukledigheter och arbetsolyckor. Satsningar på arbetsvälmående sparar miljarder och förbättrar individens livskvalitet.

Pages

Subscribe to RSS - Vårdreformen