Ris och ros i regerings­programmet

Ett regeringsprogram bygger alltid på kompromisser, men hur ser dessa ut i praktiken? Finland har ett nytt regeringsprogram som sträcker sig över 200 sidor. Det här är det längsta regeringsprogrammet någonsin och med det vill regeringen stärka ett engagerat Finland som tar sig an världens stormar. Det nya geopolitiska läget har satt sin prägel på programmet, men också coronapandemin som medförde en stor, om än nödvändig, lånebörda av den förra regeringen. Nu vill man rätta till Finlands ekonomiska kurs. Regeringsprogrammet lyfter fram flera nyckelområden, inklusive utbildning och kompetens, sysselsättning, bevarande av ett tryggt välfärdssamhälle, säkerhet och upp­rätthållandet av en rättsstat som vilar på förtroende. Som med alla regeringsprogram finns det både fördelar och nackdelar för de olika partierna involverade. Vi listar dessa för SFP:s del.

Texten ingår i SFP:s medlemstidning Medborgarbladet. Vill du ha tidningen? Bli medlem i SFP här.
Foto: Finlands Statsråd

Svenska språket

Läromedel på svenska
Vi ska arbeta för svenskspråkiga lösningar inom bildningsväsendet, genom att säkerställa tillgången till högklassigt tryckt och digitalt undervisningsmaterial på båda nationalspråken.

Det stora språkprovet
Språkexamina som bevisar kunskaper i finska och svenska, det så kallade stora språkprovet, ska vara avgiftsfritt och möjligheten att erbjuda det som en del av en högskoleexamen ska utredas. Det är en åtgärd som ska underlätta för personer som behöver bevisa sina språkkunskaper i nationalspråken.

Nationalspråksstrategin implementeras
De språkliga rättigheterna främjas genom att genomförandet av de åtgärder som anges i nationalspråksstrategin och det språkpolitiska programmet fortsätter.

Svenskspråkig räddningsutbildning
Svenskspråkig räddningsutbildning flyttas till Helsingfors och införs som en del av verksamheten vid Helsingfors räddningsskola.

Den svenska polisutbildningen tryggas
Den svenskspråkiga polisutbildningen tryggas och polisens tjänster tryggas på båda nationalspråken.

Integration på svenska
Vi säkerställer att integration är möjlig på båda inhemska språken. Målet är att ungefär 5–10 procent ska integreras på svenska. 

Trygghet på svenska
Regeringen säkerställer tillgången till jämlika social- och hälsovårdstjänster på båda nationalspråken och på alla nivåer. De språkliga behoven beaktas i utvecklingen av fungerande servicestigar och till exempel i arbetet med att utveckla digitala lösningar fästs avseende vid den svenskspråkiga befolkningens tillgång till service.

Svenska utbildningens behov och särdrag
Regeringen fortsätter förverkliga Gun Oker-Bloms rapport om den svenska utbildningens särdrag och utvecklingsbehov.

Mera språkbad
Språkinlärningen hos barn stöds med början från småbarnspedagogiken genom att stärka och utvidga språkbads- och språkduschverksamheten. Fler språkbadslärare utbildas för att svara på barnfamiljernas intresse för språkbad och språkduschar.

Svenska i alla åldrar
Särskilda åtgärder inriktas på att höja deltagandet i småbarnspedagogik bland barn med invandrarbakgrund. Det här stärker kunskaperna i svenska och finska hos barn med invandrarbakgrund och det stärker barnens integration i det finländska samhället.

Hållbara offentliga finanser

Skattepolitiken ska uppmuntra till arbete
Regeringen vill bekämpa åldersdiskriminering och undanröja hinder för att äldre personer ska kunna jobba. Regeringen bereder därför en skattereform som uppmuntrar pensionerade personer som är över 65 år att arbeta mer. Därmed förbättras incitamenten avsevärt för personer över 65 år att arbeta.

Pensionärer omfattas inte av indexfrysningar
Det ska vara tryggt att bli äldre i Finland. En viktig del i det arbetet är att Finland månar sig om att bibehålla pensionärernas köpkraft. Därför omfattas pensionärer inte  av indexfrysningar i enlighet med det nya regeringsprogrammet.

Förhöjda hushållsavdraget fortsätter
Den temporära höjningen av hushållsavdraget som SFP jobbade för, och levererade, under förra regeringsperioden kommer att fortsätta fram till utgången av år 2024.

Utredning om arvsskatten
En för SFP kär angelägenhet har länge varit att slopa arvsskatten. Nu är tiden för att betalningen av arvsskatten förlängs till tio år. Dessutom utreder regeringen om arvsskatten kan ersättas med beskattning av överlåtelsevinst på egendom som erhållits genom arv.

Momssatsen på mensskydd sänks
Nu ska momssatsen på mensskydd, intimitetsskydd och blöjor sänkas från 24 till 14 procent. 

Ett kunnigt Finland

Satsningar på den grundläggande utbildningen
Inlärningsresultaten har blivit allt sämre i Finland under 2000-talet. Därför kommer regeringen satsa 220 miljoner extra på utbildning, framför allt på den grundläggande utbildningen. Fokus ligger på baskunskaperna: målet är att alla unga som går ut grundskolan ska ha tillräckliga grundläggande färdigheter för att klara av andra stadiet. 

1400 nya lärare inom småbarnspedagogik
Småbarnspedagogiken bidrar till jämlika förutsättningar för alla barn, men tillgången till personal är idag utmanande på många håll i vårt land. Därför vill regeringen stärka branschens dragningskraft genom att förbättra arbetsförhållandena och därmed kvaliteten på småbarnspedagogiken. Varje år ska minst 1 400 nya lärare inom småbarnspedagogiken utbildas så att behovet inom båda nationalspråken beaktas.

Lättare att komplettera utländsk examina
Utländsk examina inom bland annat social- och hälsovården, ska lättare erkännas och kompletteras. Olika modeller för det här inkluderar till exempel fristående examina, påbyggnadsutbildning och lärande på arbetsplatsen. Det kommer även att bli möjligt att få en lärarbehörighet i finska eller svenska som andraspråk för de som har avlagt sin lärarexamen utomlands, under förutsättning att de har studerat finska eller svenska som huvudämne vid ett utländskt universitet. Processen att erkänna utländska examina försnabbas också. 

En trygg rättsstat 

Vi ökar antalet poliser
I enlighet med SFP:s riksdagsvalsprogram kommer nu regeringen att öka antalet anställda i polisuppgifter till 8 000. Mycket har förändrats i vår säkerhetspolitiska miljö. Det här görs för att stärka polisens verksamhet. 

Samernas rättigheter
Sannings- och försoningskommissionen för samer, som tillsattes 2021, fortsätter det arbete som påbörjades under förra regeringsperioden. Nu ska arbetet fortsätta till utgången av 2025. Regeringens proposition om sametingslagen, som utarbetats i samarbete med Sametinget, ska också överlämnas till riksdagen före utgången av 2023. FN har krävt en ny sametingslag av Finland och gett anmärkningar för att Finland inte tryggar samernas rättigheter. Lagförslaget, som föll under förra regeringsperioden, skulle öka samernas självbestämmanderätt i frågor som gäller deras språk och kultur.

Det åländska självstyrelse utvecklas
Ålands självstyrelse är Ålands officiella benämning på landskapets autonomi inom Finland. Regeringsprogrammet stipulerar att Ålands självstyrelse utvecklas och värnas om i gott samarbete och i dialog med Åland. Arbetet med reformen av Ålands självstyrelse fortsätter. Syftet med reformen är att modernisera självstyrelselagen och att ge möjligheter att utveckla självstyrelsen på ett smidigare sätt än tidigare. Genomförandet av strategin för Åland fortsätter också. Syftet med strategin är att komma med konkreta förslag på hur kunskaperna om Åland ska stärkas och utvecklas inom statsförvaltningen, och därtill ska det säkerställas att resurserna är tillräckliga.

Finansieringen av rättsvårdens aktörer tryggas
Rättsstaten är samhällets ryggrad. I statsrådets redogörelse för rättsvården som Anna-Maja Henriksson (SFP) arbetade med under förra regeringsperioden konstateras det att behovet av tilläggspersonal är sammanlagt omkring 1 200 årsverken fram till 2030. Regeringen säkerställer nu finansieringen för aktörerna inom rättssystemet. Detta för att trygga rättsvårdens verksamhetsförutsättningar och uppnå rimliga mål för rättsvården.

Preskriptionstiden för sexualbrott mot barn borde förlängas
Regeringen utreder möjligheten att förlänga eller helt frångå preskriptionstiden för åtalsrätt när det gäller mord och sexualbrott mot barn, och vidtar de åtgärder som krävs. Det här är också en punkt som SFP länge jobbat för. 

Straffen i djuskyddsbrott skärps
I regeringsprogrammet finns det åtgärder för att stärka djurskyddet och bekämpa djurskyddsbrott. Regeringen gör en utredning om straffen för djurskyddsbrott och vidtar nödvändiga åtgärder samt bedömer möjligheten att förlänga djurhållningsförbud och effektivera tillsynen. 

Könsstympning kriminaliseras tydligare
Kvinnlig könsstympning kriminaliseras ännu tydligare i strafflagen. Att föra minderåriga flickor utomlands för könsstympning kriminaliseras också. 

Utrikes- och säkerhetspolitik

Betoning på flickors och kvinnors självbestämmanderätt
En positiv prioritering i regeringens annars åtstramande utvecklingspolitik, är kvinnors och flickors ställning, självbestämmanderätt samt sexuella och reproduktiva hälsa. Andra prioriterade områden är utbildning och klimatåtgärder.

Dragsvik tryggas
Regeringen utvecklar Finlands internationella försvarssamarbete. Regeringsprogrammets formuleringar rörande försvaret stärker Dragsviks roll i det internationella samarbetet.

Ett välmående Finland

Gratis psykoterapiutbildning
Det råder en stor brist på psykoterapeuter i Finland, speciellt svenskspråkiga sådana. I dagens läge måste en studerande betala mellan 20 000 och 50 000 euro för att utbilda sig till psykoterapeut. Nu tänker regeringen stärka tillgången till psykoterapitjänster genom att ändra psykoterapiutbildningen till en utbildning i två steg och göra utbildningen på första stadiet avgiftsfri.

Terapigaranti
Tillgången till mentalvårdstjänster ska nu snabbt förbättras. En viktig del i det är att barn och ungas tillgång till korttidspsykoterapi eller annan motsvarande, effektiv psykosocial behandling på basnivå tryggas genom lagstiftning.

Vårdköerna ska förkortas
Regeringen reserverar sammanlagt 335 miljoner euro för att förkorta primärhälsovårdens vårdköer. Tillgången till primärvården förbättras genom en ny FPA-modell som regeringen skapar. 

Mer vårdpersonal
Regeringen ska utöka antalet nybörjarplatser på båda nationalspråken för att trygga tillgången till utbildad vårdpersonal. Samtidigt säkerställs det att så många som möjligt av dem som inleder studier även ska utexamineras. 

Räddningstjänster tryggas och förbättras
Antalet utbildningsplatser för räddningspersonal ökas. I synnerhet verksamheten vid Helsingfors Räddningsskola kommer att utvecklas med tanke på behoven för Nyland och övriga Södra Finland. Man utreder möjligheten att ordna regelbundna utbildningar av nödcentralsoperatörer vid Helsingfors räddningsskola.

Mer aktivitet i alla åldersgrupper
Regeringen har som mål att få alla åldersgrupper att motionera mer. För att förverkliga detta utarbetas det ett förvaltningsövergripande program för en fysiskt aktiv livsstil samt funktionsförmåga. Mer om det här kan läsa i intervjun i det här numret av Medborgarbladet med minister Sandra Bergqvist (s. 6).

Det ska löna sig att jobba

Lokala avtal främjas
Arbetslivet är i ständig förändring och i takt med det ska också arbetslagstiftningen utvecklas. Regeringen ska öka användningen av lokala avtal – något som SFP länge förespråkat. Lokala avtal är ett verktyg för att utveckla företagens verksamhet och förbättra deras konkurrenskraft. Därför ser regeringen över lagstiftningen för att öka möjligheterna till lokala avtal på företagsnivå. Regeringens vill att lokala avtal ska vara möjliga på lika villkor i alla företag, oberoende av om företaget hör till en arbetsgivarorganisation eller hur arbetstagarnas representation är organiserad i företaget.

Företagens byråkrati minskas
I ett starkt och engagerat Finland är företagande och arbete lönsamt och fruktbart. En väsentlig del i det arbetet är att förbättra verksamhetsförutsättningarna för små och medelstora företag. Därför ska regeringen reformera lagstiftningen om arbetslivet i syfte att undanröja hinder för sysselsättningen och i synnerhet förbättra verksamhetsförutsättningarna för små och medelstora företag.

Försäkring för personer som är både företagare och löntagare
Allt fler människor sysslar med företagande och lönearbete, antingen parallellt eller i olika livsskeden. Regeringen vill underlätta förutsättningarna för det och ska därför före sin halvtidsöverläggning bereda en modell för kombinationsförsäkring i syfte att förbättra den sociala tryggheten för personer som är både företagare och löntagare.

Uppehållstillstånd på grund av arbete ska ske snabbt
Finland är i ett stort behov av arbetskraftsinvandring. Regeringen har som mål att handläggningstiden för uppehållstillstånd på grund av arbete ska vara en månad, högst. När det gäller specialsakkunniga som tjänar mer än 4 000 euro i månaden är målet en handläggningstid på högst en vecka.

Klimat och miljö

Vi ska uppnå våra klimatmål för 2035
Finland förbinder sig till att genomföra målen i Finlands klimatlag – i klimatlagen fastställs målet att Finland ska vara koldioxidneutralt år 2035 och att utsläppen därefter ska vara mindre än upptaget. Regeringen ska uppnå klimatmålen genom konkreta åtgärder och verkningsfull klimatpolitik på såväl nationell som på EU-nivå, och i anslutning till internationella avtal.

Investeringar på den gröna omställningen
Finland står inför en historisk möjlighet att dra nytta av den globala investeringsvågen inom den rena omställningen. Därför gör regeringen satsningar för 160 miljoner på den gröna omställningen. Regeringen påverkar klimatet genom effektiva utsläppsminskande åtgärder, genom åtgärder för att öka kolsänkorna och genom finländska lösningar för ren ekonomi. Med hjälp av den nya energi- och klimatstrategin och framväxande teknik kan man öppna för investeringar med vars hjälp utsläppsskulden minskas på 2030-talet.

Satsningar på energiomställningen
Regeringen vill att Finland blir en föregångare i Europa när det gäller ren energi. Därför bereder regeringen en ny energi- och klimatstrategi där åtgärder som främjar energiomställning och industriella investeringar är centrala. Man satsar bland annat på ren ekonomi, teknikexport, kärnkraftverk, investeringar i kunnande, att minska utsläppsskulden samt forskinig, utveckling och innovation inom området. 

METSO-finansieringen fortsätter
Regeringen håller finansieringen för METSO-programmet på nuvarande nivå. Handlingsplanen METSO, som fortsätter till utgången av 2025, kombinerar skyddet av skogar med skyddet av den skogsekonomiska användningen. Målet med programmet är att stoppa tillbakagången hos naturtyperna med skog och skogsarter och stabilisera en gynnsam utveckling av den biologiska mångfalden i skogarna.

Äntligen gör vi något åt skarven
Onödiga jaktbegränsningar i fråga om livskraftiga arter som storskarven och vitkindade gåsen slopas. Nu kommer arterna att omfattas av jaktlagen. Samtidigt ser man till att företagare får en rättvis ersättning för skador. Regeringen jobbar för att arterna tas bort från fågeldirektivets förteckning över strikt skyddade arter. Kött av fåglar som omhändertagits med stöd av dispens ska kunna utnyttjas.

Ett barnvänligt Finland

Mera pengar till barnfamiljer och ensamförsörjande
Regeringen vill förbättra förutsättningar för barnfamiljer. Därför höjs barnbidraget för barn under tre år och barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs. Försörjartillägget för studerande utvecklas och barnbidraget höjs också för familjer med många barn.

Nyckeln till tillväxt

Nikotinpåsar får säljas
Nikotinpåsar kommer nu enligt regeringsprogrammet att få börja säljas. De inkluderas i tobakslagen, men ett särskilt tillstånd tillåter försäljning – och beskattning. Det kommer att finnas begränsningar för nikotininnehållet i påsarna, liknande de som gäller i våra grannländer.

Våra nuvarande flygplatser bevaras
Utvecklingen av flygförbindelser i Finland främjas så att ett tillgänglighetsmål på tre timmar kan uppnås. Finavias flygplatsnät bevaras i sin nuvarande form. Elektrifieringen av flygtrafiken främjas också.

Stora satsningar på trafik
Regeringens vill med sin trafikpolitik öka tillväxten och livskraften i hela Finland. Därför utvecklas Trafiknätet för att säkerställa tillgänglighet, konkurrenskraft och försörjningsberedskap i Finland. Totalt satsar man tre miljarder euro på trafikinvesteringar. Totalt 1,6 miljarder går till att utveckla farleder och åtgärda reparationsskulden och 1,4 miljarder går till ett särskilt investeringspaket för spårtrafiken. Kustbanan grundförbättras också.

Fast förbindelse över Kvarken
Regeringen ska utreda möjligheten för en fast förbindelse över Kvarken, mellan Vasa och Umeå.

Skärgårdstrafiken tryggas
Finlands geografiska läge innebär att vi är beroende av sjötransporter. I enlighet med SFP:s riksdagsvalsprogram kommer en fungerande skärgårdstrafik att tryggas. Det inbegriper såväl landsvägsfärjor och vajerfärjor som förbindelsefartyg. 

Nackdelar i regerings­programmet 

SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson vidhöll inför lanseringen av regeringsprogrammet att kompromisser behövts göras av parter för att Finland nu ska få en ny regering. Att balansera ekonomin med sex miljarder har varit ett tufft jobb som kräver svåra beslut. I förra Medborgarbladet (2/23) kunde man läsa om innehållet i det papper om invandringsfrågan som av SFP:s grupp satte förhandlingarna på is. I dag kan vi se de kompromisser SFP gjort i programmet. Henriksson har också uttalat att man försökt ta i beaktande att ingen ska drabbas oskäligt mycket och att Finland inte ska kunna bryta mot grundlagen och internationella avtal som man förbundit sig till. 

De största nackdelarna i regeringsprogrammet hittas i delen om invandring och integration. Där har man bestämt att det bistånd Finland gett nu kommer skäras ner, och riktas till de mest sårbara grupperna. Vidare gör man den humanitära invandringen striktare, men håller sig till det minimum som ges i EU:s lagstiftning.  I regeringsprogrammet står särskilt utskrivet att Finland iakttar i migrationspolitiken människorättskonventioner och andra internationella överenskommelser, skyldigheterna enligt EU-lagstiftningen och rättsstatsprincipen. Finland deltar i det multilaterala, internationella samarbetet. Det har varit ett krav från SFP. Även om SFP i förhandlingarna avvärjde ett förödande inkomstkrav för uppehållstillstånd, landande inkomstgränsen i fråga om uppehållstillstånd för arbetstagare så att den höjs och utgörs av miniminivån i kollektivavtalet för respektive bransch, men emellertid är minst 1 600 euro i månaden. Under regeringssonderingen skrev SFP i sina svar till Petteri Orpo att man i Finland behöver utländsk arbetskraft, och därför vill man slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft och göra tillståndsprocesserna smidigare. Här kommer behovsprövningen att kvarstå.

Familjeåterförening gör man svårare då man i regeringsprogrammet avgränsar definitionen på familj, men man har särskilt poängterat att man här ska ta i beaktande barns rättigheter. Till skillnad från SFP:s vilja att höja flyktingkvoten, kommer nu Finlands flyktingkvot att sänkas till 500 personer per år. Vidare kommer man enligt regeringsprogrammet att utreda om mottagningspenningen kan sänkas till det minimum som tillåts enligt grundlag och mottagandedirektiv. 

Även om regeringsprogrammet gör stora satsningar på utbildning, i synnerhet på grundutbildningen, kommer det enligt regeringsprogrammet att skäras i bostadsbidraget. För studerande utanför EU- och EES-området ska nu terminsavgifterna bli så omfattande att de täcker alla kostnader. 

Slutligen kommer man att fördröja höjningen av personaldimensioneringen inom vården. Den tidigare föreslagna höjningen på personaldimensioneringen, alltså det mått på hur stor en personalstyrka bör vara, skjuts fram. 

Hela regeringsprogrammet finns att läsas på statsrådets webbsidor i sin helhet. Men detta som grund utgör Svenska folkpartiet en viktig röst i regeringskonstellationen. I förra Medborgarbladet (2/23) underströk gruppordförande Otto Andersson (SFP) vikten av SFP:s konkreta handlingar i dagspolitiken. Avslutningsvis är det därför passande att citera Anderssons ord: Om inte SFP finns i regering för att bromsa en del saker, vem skulle då göra det?

Klimatadaption ur ett större perspektiv: lärdomar från Finland och Norden

Medan klimatförändringen påverkar samhällen över hela världen på olika sätt, står Finland och de andra nordiska länderna inför en komplex utmaning: att anpassa sig till ett nytt, mer oförutsägbart klimat. En av forskarna bakom den nyutgivna rapporten, Towards enchanced climate change adaptation in the Nordic Region, Irmelin Gram-Hanssen, ger oss svar på frågor om klimatadaptionens betydelse och utmaningar hos oss.

Läs föregående artikel

Vilken kommer först – slutet på pumpasäsongen eller nästa rasismskandal?

Hösten är officiellt här och det går inte att undvika Pumpkin Spice (=pumpasmak) – på allt när man rör sig i Helsingfors centrum. Hösten betyder normalt också att alla har återvänt till arbetet och att hela maskineriet rullar på med högsta intensitet. Denna sommar har visserligen haft sin egen turbulens och många inom denna rörelse har knappast haft en väldigt avkopplande semester. Vi har tagit några steg framåt från sommarens diskussioner, fått ett meddelande av regeringen och regeringen har fått sin handlingskraft tillbaka. Eller så uttalades det.

Läs följande artikel