Jämställdhet

Mera jämlikhet behövs på arbetsmarknaden

I Finland gör kvinnor i förhållande till resten av Europa mycket snuttjobb, vilket har ökat på ojämlikheten.
I Finland påverkas siffrorna mest av moderskapsledighetsvikariat och familjeledighetssystemet. Statistiken visar att visstidsanställningar är vanligast hos unga kvinnor. Det leder till att de halkar efter i löneutvecklingen och senare får sämre pension än männen. För att uppnå jämställdhet mellan könen på arbetsmarknaden behövs det både lagstiftning och attitydförändringar.

Biaudet: Det är dags för Finland att få en samtyckeslag

I dag diskuterar riksdagen lagmotionen som lämnades in av riksdagens kvinnonätverk om att sex och sexuellt umgänge ska basera sig på samtycke.

− Lagstiftningen har helt klart släpat efter i tiden. För tillfället förutsätter inte strafflagen att det måste finnas samtycke för att ha sex. Det är dags att vi får en lag som tydligt signalerar var gränsen går för vad som är våldtäkt – finns det inte samtycke är det våldtäkt, säger riksdagsledamot Eva Biaudet.

Henriksson: Bra att övergrepp och trakasserier lyfts fram

Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson är beklämd över de berättelser om sexuella trakasserier, ofredande och regelrätta övergrepp som har kommit fram genom finlandssvenska kvinnors och flickors berättelser. Hon välkomnar initiativet #dammenbrister som publicerades på onsdagen.

− Det är bra att det här kommer ut. Det finns alldeles tydligt ett uppdämt behov av att berätta om de traumatiska händelser som många har upplevt, säger Henriksson.

Hon har tagit del av flera av berättelserna med vittnesbörd om vad kvinnorna har varit med om.

Jämställdhet ska främjas lokalt!

SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson frågar hur arbetet i kommunerna för att till exempel förebygga våld mot kvinnor blir bättre av att landskapen tar över socialvården.

- Att förebygga våld mot kvinnor är ett arbete som måste göras på många plan. Alla kommuner bör nu se till att de har ett program för hur man ska förebygga våld mot kvinnor. Såväl det förebyggande arbetet, familjearbetet som samverkan med dagvård och skola behövs för att det ska lyckas, säger Henriksson.

Den som vill minst ska inte definiera familjepolitiken

Nylander oroar sig för att den sittande regeringen inte kommer att reformera familjepolitiken så att den tryggar jämställdhet, förbättrar kvinnornas ställning på arbetsmarknaden, höjer sysselsättningen och sporrar pappor till att utnyttja föräldraledigheterna.

- Jag hoppas det inte är den sannfinländska synen på jämställdhet som styr regeringens familjepolitiska linje. Speciellt Samlingspartiets ministrar har sagt sig vara för en mer jämställd modell, även om det inte verkar vinna stöd hos regeringskumpanerna, säger Nylander.

Nu behövs en familjepolitisk reform

SFP vill öka antalet kvinnor i arbetslivet, sänka tröskeln för att ta emot arbete samt minska löne- och pensionsskillnaderna mellan män och kvinnor. Vi vill också göra det lättare att kombinera familj och arbete samt öka pappors möjligheter till familjeledigheter. Samtidigt vill vi att fler barn får möjlighet att delta i småbarnspedagogiken. Vi vill trygga alla barn en kvalitativ småbarnsfostran, oberoende av föräldrarnas ekonomiska ställning.

Varför behövs en reform?

Biaudet: Kvinnornas andel borde vara 50 procent

– År 1991, då jag första gången blev invald i riksdagen, var 38,5 procent av de invalda ledamöterna kvinnor, vilket då var ett nytt världsrekord. Tyvärr har den procentuella andelen kvinnliga ledamöter sedan dess inte märkbart stigit, det är förkastligt att vi på 25 år inte kommit längre än så, säger riksdagsledamot Eva Biaudet (SFP). Hon betonar att då man mäter mänsklig utveckling idag utgår mätarna alltid från hur väl kvinnors ställning och jämställdhets utvecklats.

Närståendevårdarna behöver en rättvis ersättning

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson uppmanar regeringen att skapa ett rättvist ersättningssystem för närståendevårdarna.

– Närståendevårdarna gör en otroligt viktig insats i samhället. De tar hand om sina nära och kära som annars inte skulle klara av vardagen där hemma. Ofta är det den ena av makarna som vårdar den andra som är i sämre skick. Tyvärr varierar kriterierna för närståendevårdarnas ersättning märkbart mellan kommunerna. Det är inte rättvist, säger Henriksson.

Pages

Subscribe to RSS - Jämställdhet