Kulturhuset

Kolumner

Henriksson: Idrott och politik

Värdnationen Finland och många finländska ishockeysupportrar har tack vare hemma-VM under de senaste veckorna fått uppleva en sällan skådad hockey-eufori. Vid sidan av de rent idrottsliga aspekterna - alla fina klubbdragningar, hårda tacklingar och rungande slagskott - blossade just passligt innan spelen inleddes, upp en intensiv diskussion om idrottens och politikens inbördes förhållande.
SFP i Österbotten
Publicerad igår kl. 16:45

Henriksson: Europa i förändring

Söndag för en vecka sedan var en riktig supersöndag, med viktiga val i flera europeiska länder. I finanskrisens spår använde väljarna sin makt och röstade för förändring. I Frankrike vann socialistledaren François Hollande över den sittande borgerliga presidenten Nicolas Sarkozy. Bara en gång tidigare har en sittande president förlorat presidentvalet. Samtidigt är det första gången sedan år 1988 fransmännen väljer en socialistisk president.
SFP i Österbotten
Publicerad 13.05.2012

Vårtecken

En svala gör ingen sommar, men tillsammans med de traktorer som kommit ut på åkrarna är de ett säkert tecken på att våren verkligen hittat till våra nordliga breddgrader. För mig är vårbrukets start en av årets självklara höjdpunkter. Doften av nybearbetad jord, fåglarnas sång, vårens spirande grönska, och framförallt förväntningarna inför en ny växtsäsong gör den här tiden av året speciell.
Thomas Blomqvist
Publicerad 12.05.2012

Henriksson: Hovrätts- och förvaltningsdomstols-reformen på agendan

I torsdags berättade jag om mina linjedragningar kring den fortsatta hovrätts- och förvaltningsdomstolsreformen. Antalet hovrätter minskas med en och antalet förvaltningsdomstolar med två, så att Kouvola hovrätt och Östra Finlands hovrätt i Kuopio, slås ihop till en hovrätt med placering i Kuopio. Samtidigt sammanslås också Kouvola och Kuopio förvaltningsdomstolar och förläggs till Kuopio. På samma sätt slås Rovaniemi och Uleåborgs förvaltningsdomstolar samman med placering i Uleåborg.
SFP i Österbotten
Publicerad 06.05.2012

Demokrati och staden

När stadsstyrelsen fattade beslutet om att tillsätta demokratiarbetsgruppen grep den samtidigt tag i en utmanande, mångsidig och – med tanke på framtiden – betydelsefull fråga.
SFP i Helsingfors fullmäktigegrupp
Publicerad 25.04.2012

Har yttrandefriheten gränser?

Det är speciellt i de fall där vi konfronteras med åsikter som vi själva finner motbjudande som vi måste vara försiktiga när vi tar ställning i debatter som rör yttrandefrihetens gränser.

Efter senaste riksdagsval har många liberaler upplevt just denna frågeställning som speciellt svår att hantera. Var går gränsen mellan vad som ska anses vara förbjudet hatprat och vad som är en av det demokratiska samhällets viktigaste förutsättningar, det vill säga rätten att uttrycka sin åsikt?

Den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter har den 9.2.2012 i sin dom i fallet Vejdeland och andra mot Sverige hjälpt oss en bra bit på vägen i att finna ett svar på frågan. Det är frågan om en linjedragning som vi allvarligt borde ha i minnet när debatten på Facebook, Hommaforum eller tidningsspalterna är som vidrigast. Fallet gäller några svenska ungdomar som i ett gymnasium distribuerat flygblad med innehåll som varnar om att det svenska skolsystemet i dagsläge på ett felaktigt sätt börjat normalisera vad de anser vara avvikande sexuella böjelser. Flygbladen uppviglade inte direkt till våld mot sexuella minoriteter, men det kan lugnt konstateras att de var osakliga och gjorda i syfte att framställa dem som tillhör en sexuell minoritet i ofördelaktig dager. Ungdomarna som delat ut flygbladen blev dömda till lindriga straff för hets mot folkgrupp, men godkände inte domen och tog fallet ända till domstolen i Strasbourg. Ungdomarnas argument var att domen inskränkte deras yttrandefrihet som skyddas i artikel 10 av den europeiska konventionen för mänskliga rättigheter. Människorättsdomstolen förenade sig med den ursprungliga domen och ansåg inte att ungdomarnas yttrandefrihet äventyrats.

En viktig poäng domstolen gör i sitt resonemang är att yttrandefriheten förutsätter ett ansvar att inte uttrycka sig på ett sätt som kränker andra människors identitet. Ett annat viktigt resonemang domstolen gör på basen av tidigare praxis är att hets mot folkgrupp inte behöver betyda att man explicit uppmanar till våld mot en grupp människor. Det räcker till exempel med att förlöjliga eller mer allmänt kränka en specifik grupp för vem de är. När då alltså samhällets intoleranta krafter gång på gång förklarar att vilka som helst åsikter får uttryckas offentligt eftersom vi har yttrandefrihet har de helt enkelt fel. Yttrandefriheten är i sig själv beroende av att den har ramar – annars finns risken för att just den demokrati yttrandefriheten finns till för att garantera äventyras.

Insändare, publicerad i HBL 20.2.2012

Johan Ekman kretsordförande SFP i Helsingfors
Publicerad 20.02.2012





...

...