Riksdagen debatterar på tisdag de regionala språkförsöken där ca 2 200 ungdomar tillåts välja bort det andra inhemska språket i den grundläggande utbildningen.
– Försöken motiveras med ökad valfrihet för barn och unga. Detta är en valfrihet som kan komma att stå individen mycket dyrt, eftersom studier och kunskaper i svenska förutsätts i de fortsatta studierna. Varför stänga dörrar i ett skede i livet då ingen kan veta vilka kunskaper som behövs i framtiden, frågar riksdagsledamot Mikaela Nylander.
– Det är en illa dolda agenda från vissa partiers del att göra svenskundervisningen frivillig i hela landet på sikt. Detta skulle ha direkta effekter på den så kallade tjänstemannasvenskan och på möjligheterna att i praktiken kunna ställa krav på kunskaper i svenska inom den offentliga sektorn.
Nylander anser det vara sorgligt att behöva diskutera hur vi ska kunna läsa färre språk då vi borde lägga politiskt krut på att tidigarelägga all språkundervisning och sporra våra barn och unga att läsa flera språk.
– Utbildningspolitiskt är de regionala språkförsöken direkt illavarslande eftersom de så kraftigt avviker från grundprincipen om att ingen ska tillåtas att helt välja bort kunskaper som behövs senare i livet. Att skapa jämlika förutsättningar för alla barn har varit den bärande tanken inom finländsk utbildningspolitik. Detta äventyras nu.
Lagförslaget kommer att behandlas i kulturutskottet som en del av budgeten.
