Läs även sfp:s politiska program under Beslut och politiska program

 

Frågor och svar

1. Kan ni beskriva sfp i korthet?
2. På vilket sätt skiljer sig sfp från övriga partier?
3. Vad är sfp:s roll i turerna kring SVT:s sebarhet i Finland?
4. Vad anser ni om den orättvisa skattebehandlingen av pensionärer?
5. Borde kommunerna erbjuda alla 65 år fyllda regelbundna hälsogranskningar och hur ofta?
6. Hur borde hemvården/hemsjukvården utvecklas och närståendevårdarnas villkor förbättras?
7. Vad är sfp:s inställning till Nato?
8. Vad anser sfp om EU och nya medlemmar? 
9. Har ni åstadkommit något konkret i miljöfrågorna, speciellt Östersjön?
10. Skall Finland bygga fler kärnkraftverk?
11. Varför ställde sig sfp emot delannekteringen av Sibbo?
12. Skall inkomstskatten sänkas? Vad är en lämplig marginalskatteprocent?
13. Vad är er inställning till arvsskatten?
14. Vad anser ni om den sänkta alkoholskatten?
15. Vad har ni gjort för att förbättra studerandes ekonomi?
16. Vad är den rätta nivån på utvecklingsbiståndet?
17. Vad är sfp:s inställning till flyktingar och invandrare?
18. Vad anser ni om adoptionsrätt för homopar och konstgjord befruktning?
19. Tänker ni arbeta för att offentliga sektorn skall öka användningen av dataprogram baserade på öppen källkod?

Kan ni beskriva sfp i korthet?
I litet förkortad form beskriver vårt senaste partiprogram partiet såhär:

Sfp finns till för alla som vill arbeta för ett Finland med två levande nationalspråk, svenska och finska.
Partiet arbetar för ett starkt svenskt inslag i Finland, för fungerande tvåspråkighet och för ­levande nordism. Vi arbetar aktivt för den europeiska gemenskapen och för ett globalt ansvar. Förutsättningarna för välstånd och rättvisa är att samhället tjänar individen, att ekonomin bygger på privata initiativ och hållbar utveckling, och att utbildningen ger individen en möjlighet att utvecklas. Det sociala skyddsnätet skall vara heltäckande men aktiverande. Sfp är ett frisinnat liberalt parti. I samarbete med andra partier och folkrörelser verkar sfp för fred, frihet, rättvisa, jämlikhet, jämställdhet och tolerans.

Alla partier börjar ju mer och mer likna varandra. På vilket sätt skiljer sig sfp från de övriga?
Det stämmer att de stora partierna de senaste åren sökt sig all närmare mitten av parti­kartan, där sfp traditionellt befunnit sig. Men sfp är fortfarande det enda parti som konskevent och i praktiken arbetar för svenska frågor, inte bara i festtal eller i FST:s valdebatter. Studentsvenskan är ett bra exempel. Bara ett år innan den röstades ut av de övriga partierna hade alla partier enhälligt stött den.
Sfp är också det enda parti som faktiskt kan kalla sig liberalt. Vi tror på individens frihet under ansvar med ett socialt samvete, och vi har också på ett dokumenterat lyckats i den politiken. Vårt arbetslivsprogram togs till stora delar in i det förra regeringsprogrammet, och ledde till nya arbetsplatser. Det skall löna sig att arbeta, beskattningen skall vara progressiv men inte konfiskerande, och socialskyddet skall var ett skyddsnät men ingen hängmatta.

Vad är sfp:s roll i turerna kring SVT:s sebarhet i Finland
Sfp har sett till att SVT överhuvudtaget syns i Finland efter digitaliseringen. Vi fick in 0,9 miljoner i statsbudgeten 2007 för det (över 2 milj år 2008).
Att  avgiften för plastkortet som behövs för den antennbaserade distributionen blev så pass dyr är en besvikelse för oss, men det är fråga om ett avtal mellan två bolag på den kommersiella marknaden. De som prenumererar på SVT Europa av Plus TV som distribuerar kanalen för Rundradions räkning betalar för upphovsrätterna. Det trots att regeringens avsikt var att Rundradion skulle finansiera upphovsrättsavgifterna med tv-avgiften.
Regeringens avsikt var också att ersätta SVT Europa i södra Finland med SVT1 och SVT2. I fjol höstas strandade förhandlingarna på de kommersiella tv-bolagens motstånd. 

Vad anser ni om den orättvisa skattebehandlingen av pensionärer?
Trots att både löner och pensioner beskattas som inkomster gjorde de olika typerna av skatteavdrag och socialförsäkringsavgifter att skattetrycket blev olika för pensions- respektive löneinkomster. Sfp arbetade länge för att orättvisan i beskattningen genom ändrad lagstiftning skulle rättas till, och det skrevs in i regeringsprogrammet för den sittande regeringen. Pensionärer skall inte beskattas hårdare än löntagare.

Borde kommunerna erbjuda alla 65 år fyllda regelbundna hälsogranskningar och hur ofta?
Ja. Sfp arbetar för att hälsogranskningar och förebyggande hembesök införs och för att kommunerna stöder de äldres möjligheter till motionsutövande. Sfp verkar också för att inom ramen för regeringens politikprogram för hälsofrämjande föra fram behovet av regelbunden hälsokontroll efter pensioneringen samt behovet av förebyggande individuell hälsoplanering.

Hur borde hemvården/hemsjukvården utvecklas och närståendevårdarnas villkor förbättras?
Tillgången till hemvård har under de senaste åren minskat. Merparten av dem som fyllt 75 år bor hemma. Stat och kommun bör i högre grad beakta förebyggande vård som möjliggör ett självständigt liv i hemmet så länge som möjligt. Stöd i hemmet i form av olika serviceformer är av avgörande betydelse för att detta skall kunna förverkligas. Det är angeläget att hemvårdens omfattning ökar i stället för att minska. För att åstadkomma ett större utbud av service och hemtjänster och för att öka valmöjligheterna bör bruket av servicesedlar snabbt utvecklas och sättas i system i kommunerna.

De närståendevårdare som arbetar heltid i hemmet bör komma i åtnjutande av kommunalt eller statligt stöd och avlastning. Kommunerna bör även se till att det finns tillräckliga möjligheter till avlastning endera för intervallvård eller genom personal för avlastning i hemmet. Dessa möjligheter bör tillhandahållas gratis eller till en nominell ersättning. Sfp arbetar för att närståendevårdarnas situation omedelbart ses över så att lagstiftarens intentioner förverkligas

Vad är sfp:s inställning till Nato?
Sfp diskuterade frågan år 2001 och då beslöt partidagen att sfp arbetar för att Finland i sina säkerhetspolitiska linjedragningar utökar sitt samarbete med Nato. Partiet utesluter inte ett framtida medlemskap, men har alltså inte tagit ställning varken för eller emot. Nästa regering skall år 2008 skriva en försvarspolitisk redogörelse. I den måste också ingå resonemang om vår relation till Nato.
Natofrågan kräver omfattande utredningar och ett eventuellt medlemskap förutsätter också ett starkt folkligt stöd. Då man avväger frågan är det skäl att tänka på hur Finlands territoriella försvar skall skötas i framtiden och hur Finland skall klara av sina åtaganden i krishanteringsoperationer i Europa.

Vad anser sfp om EU och nya medlemmar?
EU ska finnas till för att göra livet tryggare för medborgarna, för att undanröja de hot som följer av en försämrad miljö, ojämlikhet i världen och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Arbetet i EU måste genomsyras av demokratisk kontroll, respekt för mänskliga rättigheter, och öppenhet enligt nordisk modell.  EU är en kontinuerlig utvecklingsprocess. Det betyder att det behövs fortsatt integrering av nuvarande medlemmar och på sikt upptagande av nya. Det är ändå viktigt att såväl gamla som nya medlemmar uppfyller de kriterier och gemensamma mål som unionen ställt upp som villkor för medlemskap. I den förra utvidgningen 2004 då tio nya länder blev medlemmar valde Finland att införa vissa begränsningar för de nya länderna. Eftersom det inte råder någon trängsel vid Finlands gränser kan man säga att restriktionerna för bl.a de baltiska länderna var onödiga.

Har ni åstadkommit något konkret i miljöfrågorna, speciellt då det gäller Östersjön?
Sfp:s Östersjöprogram räknar upp de viktigaste åtgärderna när det gäller belastning, utsläpp, jordbruk och trafik gällande Östersjön. Österjöområdet har med sfp:s medverkan definierats som PSSA-område, eller som mycket känsligt havsområde. Vi har aktivt jobbat för bättre oljebekämpning, och nu byggs två gränsbevakningsfartyg om till kombinerade bevaknings- och oljebekämpningsfartyg. Vi har grundat Finlands ekonomiska zon som möjliggör t.ex. det att man kan ge böter för avsiktliga oljeutsläpp. Systemet för styrning och övervakning av sjöfarten, VTMIS (Vessel Traffic Management and Information Systems), togs i bruk den 1 juli 2004. Ett annat sfp-initiativ i regeringsprogrammet blir verklighet då ett multifunktionellt fartyg för olje- och kemikaliebekämpning beställs. Även ett kunskapscentrum för oljebekämpning inrättas.
Förordningen om rening av glesbygdens avfallsvatten trädde i kraft 2004. Den TBT-arbetsgrupp som tillsattes av dåvarande miljöminister Enestam år 2003 har i ett omfattande betänkande räknat upp de åtgärder och utredningar som måste göras och genomföras för att vi skall få bukt på kemikalieproblemet i våra vatten. Regeringen har antagit en bioavfallsstrategi. Natura-nätverket är så gott som färdigt. Regeringen har behandlat programmet för hållbar konsumtion och produktion som syftar till en effektiverad användning av råvaror och energi samt fattat ett principbeslut om en nationell strategi för hållbar utveckling. Regeringen har behandlat ett nationellt program för farliga ämnen, det s.k kemikalieprogrammet. Regeringen har också fattat ett principbeslut om riktlinjerna för vattenskyddet fram till 2015 och om den naturliga mångfalden.
Vår Europaparlamentariker Henrik Lax är vice ordförande för EU-parlamentets Östersjönätverk. Han var den första som förelog ett Östersjöprogram för EU och drog upp de generella linjerna för vad programmet i praktiken skall innehålla.
Förnybar energi får mera budgetmedel år 2007. I tilläggsbudgeten reserverades 6,5 miljoner euro för Noux naturcentrum.

Skall Finland bygga fler kärnkraftverk?
Sfp:s inställning till kärnkraften har varit ifrågasättande sedan mitten av 1970-talet. Partiets åsikt är att energi skall produceras på ett hållbart sätt och att pengar skall satsas på forskning om förnybara energikällor. Vi har emellertid för tillfället svårt att utan kärnkraft klara av Kyoto-avtalets stipulationer om koldioxidutsläpp. Satsningar på alternativ, bl.a. inhemska biobränslen (som samtidigt skulle göra oss mindre beroende av oljan) bör dock öka markant.

Varför ställde sig sfp emot delannekteringen av Sibbo? Finland behöver en metropol!
Svaret har två aspekter:
1. Sfp är ett rättsparti. Enligt kommunaldemokratins principer bestämmer kommunerna själva om sina ärenden, eller i större saker i samråd med grannkommunerna. Man kan tala om en totalkollaps av demokratin, då en kommunsammanslagning kan ske enbart om det inte råkar behaga en grannommun vad en annan kommun i demokratisk ordning beslutat om sin utveckling. Man får hoppas att fallet inte öppnar möjligheterna för motsvarande markannekteringsoperationer på annat håll i landet. En kommun kan inte ha subjektiv rätt att växa på en annans bekostnad.
2. Sfp försvarar de äkta urbana helsingforsarnas rättigheter. En metropol bygger man verkligen inte genom att åka ut i skogen, utan genom att bygga tätare. Ingen har ännu förklarat hur servicen för helsingforsarna blir bättre genom att man för hundratals miljoner euro bygger nya sovstäder ute på Sibbos åkerplättar. Om man tar en flygtur från t.ex. Malms flygfält (som inte heller behöver bebyggas) ser man, att det finns plats för nybyggnation i överflöd inom Helsingfors gränser. Helsingfors är den nästglesaste huvudstaden i Europa. Med tätare bebyggelse och smidig kollektivtarfik bygger man riktiga metropoler, som på något sätt är ekologiskt hållbara.

Vad är en lämplig marginalskatteprocent?
Den högsta möjliga marginalskatteprocenten bör vara 50 %. Hälften av inkomsterna skall i alla situationer stanna i arbetstagarens hand.

Vad är er inställning till arvsskatten?
Sfp gläder sig åt att även de andra partierna vaknade upp före valet och ville diskutera saken. Sfp krävde att hela skatten slopas, som man gjort i Sverige. Nu höjdes de lägre gränserna för skatten ordentligt, speciellt för bröstarvingar. Arvsskatten slår till mot alldeles vanliga människor, som ofta måste sälja den egendom som kommer i arv (t.ex. en lägenhet eller en sommarstuga) för att kunna betala skatten. Skatten krånglar också i onödan till generationsväxlingar i lantbruk och företag.

Vad anser ni om alkoholskatten?
Syftet med sänkningen var i tiderna att få slut på spritrallyt till Estland och på den punkten gav politiken resultat. Siffrorna visar att den icke-statistikförda konsumtionen minskade och att mer alkohol än tidigare säljs via statligt kontrollerade kanaler, i Finland 82 procent mot t.ex. 68 procent i Sverige. I efterhand är det dock klart är att skatten borde ha sänkts successivt och i god tid innan införseln från Estland släpptes fri. Sfp förespråkade före förra valet en måttlig höjning av skatten på starkvaror, och den har nu skett.

Vad har ni gjort för att förbättra studerandes ekonomi?
Sfp för i högsta grad studenternas talan i regeringen. Sfp:s minister Stefan Wallin ansvarar för kultur-, motions- och ungdomsärendena, som alla hör till studerandenas vardag. Under hans ledning höjdes studiestödet medan man samtidigt gav mer resurser till studenthälsan. I tillägg kommer inte maken/makans inkomster att längre påverka bostadstillägget (fr.o.m. 2009).

Vad är den rätta nivån på utvecklingsbiståndet?
Sfp anser att biståndet borde nå en nivå på 0,7 % av BNP senast år 2010. Vi vill också utreda möjligheterna till att frikoppla biståndsbudgeten från rambudgetprocessen. Nu är biståndet 0,43% av BNP, d.v.s 746,1 miljoner euro.

Vad är sfp:s inställning till flyktingar och invandrare?
Vi har det bra i Finland. Det är vår plikt att hjälpa dem som måste fly sitt hemland. Flyktingfrågan är en samvetsfråga som gäller hur vi skulle vilja bli behandlade, ifall vi själva skulle vara tvungna att lämna vårt hemland.
När det gäller invandring kommer vi, trots den ekonomiska tillbakagången, att behöva mycket fler invandrare de närmaste åren för att ersätta de stora skaror skattebetalande arbetstagare som går i pension. Det ligger inget dramatiskt i det. Till Finland har sedan urminnes tider flyttat flitigt folk för att bygga upp välfärden.

Vad anser ni om adoptionsrätt för homopar och konstgjord befruktning?
Sfp:s partidag 2007 beslöt att främja adoptionsrätten för homopar.
När det gäller lagen om konstgjord befruktning röstade majoriteten av sfp:s riksdagsledamöter för regeringens linje, två ledamöter för den s.k. konservativa linjen.

Tänker ni arbeta för att den offentliga sektorn skall öka användningen av dataprogram baserade på öppen källkod?
Det tänker vi göra. När det gäller e-post, webbläsare och samverkan använder sfp själv program baserade på öppen källkod. Testningen av s.k. kontorspaket för ordbehandling, kalkyl och presentation pågår.
I den offentliga sektorn ser vi också det som mycket viktigt att även filformaten är väldokumenterade, kompatibla och öppna. På det sättet kan den stora mängd information som skapas lagras, arkiveras och återanvändas i framtiden.

Jag skulle gärna veta mera om sfp:s historia.
Sfp fyllde 100 år 2006. För den historiska utställning som cirkulerade på olika håll i Finland skrevs en rikt illustrerad historisk sammanfattning över partiets historia. Du kan ladda ner den som pdf-fil (4,1 MB). Den kan också beställas i tryckt form direkt från kansliet, tel 09-693 070, eller info@sfp.fi.
Det finns även en förkortad webbversion på Svenska centralarkivets sidor.
YLE gjorde en tv-dokumentär om sfp:s spännande historia jubileumsåret 2006. "Mannen med flaggan - sfp:s historia" kan ses gratis i YLE:s arkiv på nätet.

Fungerar den interna demokratin? Vem bestämmer inom sfp?
I sfp är det gräsrötterna som via lokalavdelningarna bestämmer. I motsats till många andra partier har sfp ett årsmöte (partidagen) varje år under försommaren, där medlemmarna via sina lokalavdelningar för fram förslag till partiets linje i viktiga frågor, samt väljer ordförande och styrelse (Partidagen är dessutom en öppen tillställning - välkommen att följa med förhandlingarna!). Ofta blir det omröstning om förslagen, men efter att besluten tagits jobbar hela partiet (inklusive riksdagsmännen) för det som slagits fast (läs de senaste partidagsbesluten). Så trots att partiordföranden och den övriga ledningen syns mest i media är det alltså inte ledningen som ensamt slår fast partiets linje.
Diskussionen är frisk och öppen inom sfp och det är låg tröskel att kontakta sfp:arna. Men effektivast kan man alltså påverka som medlem. Kom med! Det är roligt och intressant att vara med i politiken!

Är sfp alltid automatiskt med i regeringen? Kunde det inte vara bra att gå i opposition någon gång?
I motsats till vad många tror finns det ingen automatik i sfp:s regeringsmedverkan, varken från sfp:s eller de övriga partiernas sida. Medverkan handlar alltid om valutgången och regeringsprogrammet, samt om det att sfp kommer väförberedd till regeringsförhandlingarna med goda och genomarbetade förslag.
Inget parti går någonsin till val med uttalat mål att gå i opposition. För sfp innebär medverkan en möjlighet att även som ett mindre parti uppnå stora och viktiga resultat. De stora partierna kan med jämna mellanrum gå i opposition och vara hur populistiska som helst, eftersom de vet att deras tur kommer förr eller senare. Ett litet och oregerligt oppositionsparti väcker däremot få sympatier och hamnar lätt på historiens skräphög. Den här realistiska inställningen betyder förstås inte att sfp är utan visioner. Läs t.ex. de politiska programmen.