Stärkta förebyggande satsningar på barns och ungas välfärd

Nummer: 
34

När vi talar om barn och familjer i behov av stöd talar vi ofta i termer av de andra. Men faktum är att alla familjer kan drabbas och av varierande orsaker vara i behov av stöd under kortare perioder eller mer långvarigt. Då är det viktigt att stödet finns lättillgängligt och att man redan i samband med mödrarådgivningen byggt upp ett förtroende mellan de hjälpinstanser som finns och familjerna.

Ekonomiska problem undergräver lätt det goda föräldraskapet. Risken för fattigdom är störst i ensamförsörjarfamiljer, storfamiljer och småbarnsfamiljer. Den rådande recessionen riskerar att öka många familjers ekonomiska utsatthet med negativ inverkan på barns och ungas hälsa som följd. Forskning visar nämligen att det finns ett samband mellan föräldrars utkomststöd och barnens skolframgång, föräldrarnas psykiatriska problem och omhändertagande av barn. Överlag finns det massivt av vetenskapliga bevis på långtidseffekterna av tidig stress från fosterstadiet och de tidiga barnaåren. Mänskligt sett och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det allra bäst att förebygga problem eftersom ju senare stöten sätts in desto dyrare är insatserna. Tidigt stöd ger större utdelning helt enkelt.

Forskning visar att man når bäst resultat genom universella åtgärder för att stöda alla barnfamiljer – det har förebyggande effekt – även om riktade stöd självfallet också behövs. En universell åtgärd som gäller alla är barnbidraget. Viktigt i sammanhanget är att minnas att barnbidragets syfte inte är att vara ett socialbidrag utan en familjepolitisk åtgärd. När man på 90-talet slopade barnavdraget i beskattningen var syftet att satsa på barnbidraget. Beslutet att sänka barnbidraget är beklagligt och borde omprövas. Redan innan de aktuella nedskärningarna hade barnbidragets köpkraft sjunkit rejält.

Från år 1994 till år 2011 har realvärdet på

           barnbidraget för första barnet sjunkit med 20 %

           barnbidraget för andra barnet sjunkit med 30 %

           barnbidraget för tredje barnet sjunkit med 29 %

Vad gäller sociala investeringar i ett tidigt skede och förebyggande arbete finns det goda exempel från t.ex. Imatra. Där har man satsat på tidigt ingripande och uppsökande arbete innan familjens problem börjat eskalera. Bland annat har staden anställt familjearbetare i anslutning till mödra- och barnrådgivningen. Alla förstföderskor får hembesök av familjearbetarna. Det förebyggande arbetet gav resultat snabbt: Antalet omhändertagna barn sjönk, kostnaderna för barnskyddet som helhet likaså. Kostnaden för anstaltsplaceringar minskade på fyra år med 700 000 € (2012). Man har kunnat stänga ett helt barnhem och personalstyrkan har flyttats över till familjearbetet och barnskyddets öppenvård.

Den nya socialvårdslagen innehåller många bra element. Den betonar tidigt ingripande och förebyggande arbete.  Bland annat ges familjer rätt till hjälp av familjearbetare utan att det gjorts en barnskyddsanmälan. Hur lagen kommer att implementeras av kommunerna och verksamheten finansieras återstår att se.

FN:s konvention om barnens rättigheter (barnkonventionen) som är rättsligt och juridiskt bindande förutsätter att barnens bästa ska sättas i första rummet. Det betyder t.ex. att ekonomin inte kan prioriteras framom barnens behov. Barnkonsekvensanalyser – att på ett systematiskt och medvetet sätt förankra barns bästa i all beslutsfattning – borde göras i mycket högre uträckning än vad som idag är fallet.

Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att Svenska folkpartiet arbetar för:

- att politiska beslut föregås av barnkonsekvensanalyser;

- att det satsas på tidig intervention och förebyggande verksamhet med låg tröskel, bl.a. genom tryggad finansiering;

- att man i kommunerna ger implementeringen av den nya socialvårdslagen hög prioritet;

- att barnbidraget som en viktig familjepolitisk åtgärd höjs och indexbinds;

- att barnbidraget inte ska beaktas som inkomst för familjer som får utkomststöd.

Svenska Kvinnoförbundet r.f.
Anna Jungner-Nordgren
Förbundsordförande

Partifullmäktiges svar

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har alla barn rätt till en trygg barndom, till skydd och omsorg. Konventionen är en allmänt godtagen uppfattning om vilka rättigheter alla barn bör ha oavsett bakgrund och omfattar alla som är under 18 år.

I de nya kvalitetsrekommendationerna för barnskyddet uppmanas kommunerna genom fullmäktigebeslut förbinda sig att följa konventionen om barnets rättigheter i all beredning och i allt beslutsfattande som gäller tjänster för barn och unga. Kommunen ska fästa uppmärksamhet på barnets rättigheter i det allmänna beslutsfattandet.

Fokus bör flyttas från att åtgärda problem till att aktivt främja fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Samordningen av det värdefulla förebyggande arbetet som verkställs via bland annat dagvården, rådgivningsbyråerna, undervisningen, ungdomsarbetet och socialbyrån bör förbättras. Genom att främja kommuninvånarnas hälsa förlänger man arbetskarriärerna och förbättrar familjernas välmående.

Utkomststödet tryggar det oundgängliga utkomststöd som avses i grundlagen och främjar en persons eller familjs förmåga att klara sig självständigt. Syftet med förebyggande utkomststöd är att främja den sociala tryggheten och ett självständigt liv samt förebygga marginalisering och långvarigt beroende av utkomststöd. Utkomststödet är en förmån som i sista hand tryggar minst den oundgängliga utkomst som en person eller familj behöver, vilket framgår av 1 § 1 mom. i lagen om utkomststöd. Av olika anledningar har beroendet av utkomststödet under en lång tid ökat starkt och antalet långvariga klienter har varit stort. Det finns många faktorer som bidrar till långvarigt mottagande av utkomststöd. Utifrån erfarenheter inom det praktiska socialarbetet har man

konstaterat att faktorer som bidrar till att mottagandet av utkomststöd blir långvarigt kan vara bland annat skuldsättning, låg utbildningsnivå, utdragen arbetslöshet tillsammans med nedsatt arbetsförmåga som beror av många olika orsaker och anknytande svårigheter med livsfärdigheter. I anslutning till stöd till personer som omfattas av utkomststödet under en lång period är det särskilt viktigt att kartlägga personens situation och erbjuda service som stöder personen till ett självständigt liv. En av de viktigaste utmaningarna för det professionella arbetet inom den kommunala socialvården är att hjälpa och stödja klienter som under en längre tid erhållit utkomststöd. Ofta är de metoder som används inom socialarbetet inte tillräckliga, utan de måste kompletteras med multiprofessionellt kunnande och samarbete med aktörer på andra förvaltningsområden. Enligt lagen om utkomststöd kan personen beviljas kompletterande utkomststöd för särskilda utgifter, som t.ex .barndagvård, andra utgifter på grund av boende eller familjs särskilda behov eller till barns hobbyverksamhet.

Regeringen Stubb införde ett nytt skatteavdrag för barnfamiljerna. Avdraget lindrar konsekvenserna av den nedskärning av barnbidraget som gjordes tidigare. Avdraget gynnar uttryckligen barnfamiljer med låga och medelstora inkomster. I ett statsekonomiskt läge där alla samhällsområden står inför inbesparingar kan en höjning av bidragsnivån just nu inte ses som en realistisk målsättning.

Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för

- att politiska beslut föregås av barnkonsekvensanalyser

- att det satsas på tidig intervention och förebyggande verksamhet med låg tröskel, bl.a. genom tryggad finansiering

- att man i kommunerna ger implementeringen av den nya socialvårdslagen hög prioritet.

Partidagen beslöt: 

Partidagen beslöt att SFP verkar för att myndighetsbeslut föregås av specifika barnkonsekvensanalyser att det satsas på tidig intervention och förebyggande verksamhet med låg tröskel, bl.a. genom tryggad finansiering att man i kommunerna ger implementeringen av den nya socialvårdslagen hög prioritet.