Säkra jämlik utbildning

Nummer: 
25

Finland är ett land som är internationellt erkänt som en föregångare inom utbildning. Skolan är en plattform som orienterar oss i samhället och ett forum där vi bygger våra sociala färdigheter. Att få gå i skola är en självklarhet för alla finländska barn, men möjligheterna att få ett grundskolebetyg är inte självklara för alla. De unga invandrare som kommit till Finland i en ålder när läroplikten tagit slut, dvs. 17 år, blir utanför systemet. Denna grupp är mycket större än man kunde tro, enligt uppgift är var tredje invandrarungdom outbildad.

Projektet ”Delaktig i Finland” som initierades av staten hade ambitioner att råda bot på ojämlikheten inom utbildningen. Goda exempel på resultat hittas bland annat i Vasa och Esbo, men efter att projektet avslutats upphörde också finansieringen. I november 2014 beviljade Undervisnings- och kulturministeriet ett specialunderstöd på 26 miljoner euro för åtgärder som minskar skillnader mellan skolor och som stöder verksamheten och kvaliteten i skolor i utmanande verksamhetsmiljöer. Anordnare av utbildning kan ansöka om specialunderstödet från ministeriet. Detta är ett glädjande besked, men det är tyvärr temporärt och gäller endast för åren 2015-2016. Med kortsiktiga insatser kommer man inte åt problemet på lång sikt. Det saknas strukturer för förankring och implementering.

Ministeriet hänvisar i ett pressmeddelande att "enligt undersökningar inverkar föräldrarnas utbildningsmässiga och socioekonomiska bakgrund kraftigt på hur barnet klarar sig i skolan". Här vill vi lyfta invandrarkvinnor som saknar språkkunskaper, utbildning och arbete. De har svårigheter att klara sig själva i samhället och därmed hjälpa barnen i deras skolgång. Den könsrelaterade integrationsverksamheten bör utredas. Vi behöver få en klarare bild av invandrarkvinnornas situation och göra det lättare och öppnare för invandrarkvinnor att studera och att därmed kunna ta sig ut på arbetsmarknaden.

Vi anser att språkkurser och utvecklande grundstudier bör göras effektivare genom att omforma kursplanerna till att innehålla mer arbetsrelaterade kunskaper som invandrare kan ha nytta av, både i sitt privatliv men också på arbetsmarknaden. En lyckad integrering med därtill hörande utbildning  ger landet en arbetstagarresurs i framtiden.

Finlands befolkning består av 4 % invandrare, av dem är 21 % arbetslösa varav en del outbildade.  Det är hög tid att ändra på denna siffra.

Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att Svenska folkpartiets representanter i riksdag och regering verkar för:

- att staten skall säkra permanenta anordnings- och finansieringssätt för förberedande utbildning inom hela landet

- att förberedande utbildning som leder till grundskoleexamen garanteras alla nyinflyttade unga vuxna i ålder 17-25

- att språkundervisningen bör följas upp enligt Europarådets referensram för språk nivå B1*

- att det införs åtgärder för att klargöra integrationsverksamheten ur ett könsperspektiv.

Svenska Kvinnoförbundet r.f.
Anna Jungner-Nordgren
Förbundsordförande

* Enligt Europarådets gemensamma referensram för språk innebär referensnivå B1 en självständig språkanvändare, som ”Kan förstå huvudinnehållet i vad han/hon hört eller läst om välkända förhållanden som han/hon regelbundet möter i arbetet, i skolan, på fritiden, etc. när det presenteras på tydligt standardspråk. Kan hantera de flesta situationer som vanligtvis uppstår under resor i områden där språket talas. Kan producera enkla, sammanhängande texter om ämnen som är välkända eller av personligt intresse. Kan beskriva erfarenheter och händelser, berätta om drömmar, förhoppningar och framtidsplaner och kortfattat ge skäl för och förklaringar till åsikter och planer.”

Partifullmäktiges svar

En högklassig grundutbildning är och skall även i framtiden vara Finlands varumärke. För att vi ska kunna garantera det måste skolan kunna anpassa sig till samhällsförändringarna. För att det ska fungera måste vi kunna se mångfalden i samhället och kunna reagera på människors olika behov för att de ska kunna bli en del av samhället.

Utbildningen i Finland måste bli bättre på att inkludera åtgärder som råder bot på exempelvis ojämlikheten och minskar skillnaderna mellan olika skolor och verksamhetsmiljöer istället för att det görs med periodvisa projekt. Liksom motionären konstaterar kommer man inte åt problemet på lång sikt med kortsiktiga insatser. Projektfinansieringen borde kunna betona uppbyggnaden av strukturer som implementeras och hålls kvar även efter att temporär projektfinansiering avslutats.

Vårt samhälle blir allt mer multikulturellt och speciellt personer som anländer till Finland utan utbildning, måste noteras och erbjudas utbildning. Integrationen fungerar bäst om det ges reella möjligheter att lära sig landets språk, få en utbildning eller ett jobb och genom det bli en del av samhället. Yngre nyfinländare gynnas även av att deras föräldrar integreras väl. Behovet av integration i vårt samhälle kommer inte att sjunka, tvärtom.

Speciellt invandrarkvinnors situation måste göras lättare och därför är det av värde att se över strukturerna kring integration för att se hur jämställdhetsaspekter beaktas. Överlag kan inte alla nyfinländare ses som en homogen grupp och därför måste mångfald och de olika behoven beaktas i integrationsarbetet.

Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för

- att det finns förberedande utbildning i hela landet och att den förberedande utbildningen garanterar grundskoleutbildning för nyinflyttade unga vuxna.

- att språkundervisningen bör följas upp enligt Europarådets referensram för språk nivå B1

- att språkundervisningen i de inhemska språken ökar på orter där efterfrågan är större än utbudet.

- att det införs åtgärder för att klargöra integrationsverksamheten ur olika perspektiv, framförallt ur ett könsperspektiv.

Partidagen beslöt: 

Partidagen beslöt att SFP verkar för

  • att det finns förberedande utbildning i hela landet och att den förberedande utbildningen garanterar grundskoleutbildning för nyinflyttade unga vuxna.
  • att språkundervisningen bör följas upp enligt Europarådets referensram för språk nivå B1
  • att språkundervisningen i de inhemska språken ökar på orter där efterfrågan är större än utbudet.
  • att det införs åtgärder för att klargöra integrationsverksamheten ur olika perspektiv, framförallt ur ett könsperspektiv.
  • att upphandlingskriterierna för språkundervisningen utvärderas för att garantera bästa möjliga kvalitet och kontinuitet