Om klientorientering inom äldreomsorgen

Nummer: 
30

I äldreomsorgslagen (980/2012) 21§ stadgas att verksamheten i en äldreomsorgsenhet, varmed avses också en äldre persons hem där social- och hälsovårdstjänster utförs, skall verksamheten ledas bl.a. så att den stöder en högkvalitativ och klientinriktad helhet av social- och hälsovårdstjänster. I den nationella kvalitetsrekommendationen för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen (2013) definieras klientorientering på följande sätt:

”Klientorientering innebär att servicen ses över och specificeras utgående från klienterna. I en klientorienterad organisation planeras verksamheten så att klientens behov och resurser står i centrum och så att klienten enligt sin förmåga deltar i bedömningen av behovet, planeringen och tillhandahållandet av tjänster samt utvärderingen av tjänsternas effekter. Klientens möjlighet att göra val är en del av klientorienteringen.”

Resultaten av en till kommuner och, samkommuner och samarbetsområden riktad enkätundersökning gjord av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Valvira uppvisar rätt stora brister i det klientorienterade arbetssättet. För utvecklandet av en mera klientorienterad verksamhetsmodell skulle krävas olika typer av försöksverksamhet, i stil med InnoKusti-projektet 2007-2010 vid Gustafsgårds servicecentral i Helsingfors, där man från personalens sida tog fasta på bl.a.a mångsidig personhistoria och att göra sig förtrogen med frågor som klienterna värdesatte-för en minnessjuk klient ytterst viktiga delar av vardagen. I Sverige är man högst troligen längre hunnen än hos oss. Vid Göteborgs universitet har sedan 2010 verket en enhet benämnd Centrum för personcentrerad vård (GPCC), där forskning som utförs är praktiknära, behovskopplad, och inte sällan genomförd i den dagliga kliniska arbetsmiljön. Det finns därmed potential att omsätta forskningsresultaten i nya vårdmetoder, organisationsformer, verktyg och andra moment i vårdprocessen. Det finns också potential att möjliggöra ett hållbart bibehållande av det personcentrerade arbetssättet även efter forskningsinsatsen, om de rätta incitamenten, processerna, och stödfunktionerna kommer på plats. Detta sker dock inte av sig självt, så GPCC:s nyttiggörande insatser avser att brygga gapet mellan den tidsavgränsade forskningsinsatsen och den långsiktiga övergången till arbetssätt som bygger på ett partnerskap mellan patient, personal och samhälle. Ett flertal studier har påvisat att upplevelser av vårdklimatet i termer av i vilken utsträckning den fysiska och psykosociala miljön beskrivs som personcentrerad, är betydelsefullt för patienters upplevelser av hälsa samt för personalens arbetstillfredsställelse. Bland många forskningsprojekt kan nämnas ett där man utvecklar mätmetoder som kan ge kunskap om vad som kännetecknar personcentrerad vård.

Ett kommunalt utvecklingsprojekt, som väckt stort intresse inte endast runtom i Sverige, utan även i övriga Europa, är den s.k. Skönsmonsmodellen inom Sundsvalls Hemtjänst. Kort sagt betyder modellen, som baserar sig på den s.k. Vanguard-metoden, ett perspektivskifte i ledningsfilosofin.

Man har frångått den hierarkiska filosofin (uppifrån och ner) och gått över till systemtänkande (utifrån och in). Hemtjänstgruppen gör tillsammans upp arbetsscheman för sex veckor, likaså dagsschemat. Under en relativt kort tid har man fått flera positiva effekter: kontinuiteten hos hembesöken har ökat (högst tio olika vårdgivare under en månad, tidigare mångdubbelt) liksom arbetstillfredsställelsen, sjukfrånvaron har sjunkit drastiskt (med ca 80%), och kundernas missnöje har förbytts i nöjdhet.

Förbundet Svenska Seniorer i Finland vill

- att SFP:s beslutsfattare i äldreomsorgsfrågor verkar för utvecklandet av det i äldreomsorgslagen angivna klientorienterade arbetssättet med målet att förbättra kvaliteten på tjänsterna och därigenom bidraga till nöjda klienter/kunder samt höja personalens arbetstillfredsställelse och verksamhetens kostnadseffektivitet.

Hans-Olof Kvist
Förbundsordförande                            

Tor Wik
II viceordförande 

Partifullmäktiges svar

Alla äldre människor måste oberoende av ålder och funktionsförmåga ha möjlighet att leva ett bra liv i sitt eget samhälle. Perspektivet får aldrig bli så snävt att man ser äldre människor endast som personer som behöver och använder service. Det handlar också om ansvar. Människans eget ansvar och samhällets ansvar utesluter inte varandra. En äldre person ska alltid, i enlighet med sina krafter, ha möjlighet att delta, agera och ta ansvar. Han eller hon sätter upp sina egna mål, väljer vad han eller hon intresserar sig för och hur han eller hon agerar, och utvärderar sitt eget agerande.

En tillräcklig mängd kunnig personal är en nödvändig förutsättning för att servicen för den äldre befolkningen garanterat är trygg och av god kvalitet. Olika undersökningar har visat att förutom av mängden personal är vårdens kvalitet starkt beroende av personalens kompetens, av att kompetensen används rätt och av ett kompetent närledarskap.

Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för

- att utveckla det i äldreomsorgslagen angivna klientorienterade arbetssättet med målet att förbättra kvaliteten på tjänsterna och därigenom bidra till nöjda klienter/kunder samt höja personalens arbetstillfredsställelse och verksamhetens kostnadseffektivitet.

Partidagen beslöt: 

Partidagen beslöt att SFP verkar för att utveckla det i äldreomsorgslagen angivna klientorienterade arbetssättet med målet att förbättra kvaliteten på tjänsterna och därigenom bidra till nöjda klienter/kunder samt höja personalens arbetstillfredsställelse och verksamhetens kostnadseffektivitet.