Tvinga inte ut kommunerna på svag is

20.04.2017

Vårdreformen kommer att få stora ekonomiska konsekvenser för kommunerna. En stor del av kommunernas uppgifter flyttas över till landskapen, liksom en stor del av intäkterna. Det som blir kvar är bland annat fastigheterna inom social- och hälsovården.

- Landskapen kommer att hyra fastigheterna för de första tre åren. Vad som händer efter det är oklart. De bästa fastigheterna hyrs även i fortsättningen, men fastigheter i dåligt skick eller på icke-ändamålsenliga tomter intresserar knappast landskapet. Lånen blir kvar hos kommunerna, och i värsta fall får de också en problemfastighet på halsen. Vad gör man med en hälsocentral som ingen vill hyra, frågar riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

Det finns också en uppenbar risk att kommunernas kreditvärdighet sjunker, eftersom en stor del av skatteintäkterna försvinner medan lånebördan består. Detta kan leda till högre låneräntor, som ytterligare anstränger de kommunala ekonomierna.

- Det finns många osäkerhetsmoment i den föreslagna lösningen. Lånebördan består, samtidigt som incitamenten för att ta hand om fastigheterna försvagas. Hur skall en kommun våga satsa på att grundrenovera och sköta om sina byggnader när ingen vet om landskapet är intresserat av fastigheten om fem år? Står vi inför vi en ny våg av mögelfastigheter? Det enda rätta vore att landskapet inte bara tar över verksamheten, utan även fastigheterna.

Skribent: