Svar på frågorna i regeringsförhandlingarnas sonderingsskede

30.04.2015

Svenska riksdagsgruppens svar

1. Vilka anser ni att är nyckelorden för visionen ”Finland år 2025”? Vilka är de 5 - 7 mål i ett strategiskt regeringsprogram som bäst leder mot den uppställda visionen?

Finland 2025 är ett Finland som bryr sig om och är jämlikt, internationellt, konkurrenskraftigt och framgångsrikt. Solidaritet, tolerans, ansvarstagande och högt kunnande är fortfarande våra trumfkort i den internationella konkurrensen. Ansvarsfull, hållbar och långsiktig ekonomisk politik är en grundförutsättning för att vi skall kunna bevara och utveckla ett välfärdsfinland, där vi tar hand om alla. Den ekonomiska politiken har som mål att förbättra företagens verksamhetsförutsättningar. Genom det skapas ekonomisk tillväxt och större export. Statsmakten skapar inte tillväxt, utan skapar förutsättningar för den.

Det strategiska regeringsprogrammets huvudmål borde vara:
Balanserad offentlig ekonomi.
Regeringen bryter den offentliga sektorns skuldsättning och utför nödvändiga anpassningsbeslut under regeringsperioden (dock så, att ekonomin når en balans senast under påföljande valperiod).
Konkurrenskraft, företagsamhet och arbete i nyckelställning. Finland reser sig endast genom arbete.
Den ekonomiska politikens huvudmål måste vara att förbättra sysselsättningsgraden. En målmedveten skatte- och sysselsättningspolitik främjar investeringar och export och underlättar företagens möjligheter att utveckla sin verksamhet och att göra nyanställningar. Ekonomisk tillväxt och arbetsplatser skapas genom företagsamhet. Vi behöver också en flexiblare arbetsmarknad. Välfärden och konkurrenskraften främjas genom att beakta olika regioners särdrag och utvecklingspotential.
Effektivering av verksamheten inom den offentliga sektorn.
Den offentliga sektorns funktioner och strukturer förnyas. Ett sk. normtalko genomförs för att minska på onödig reglering. Den offentliga förvaltningen görs smidigare för att undvika överlappningar, verksamheten utvecklas i en kundorienterad riktning, verksamhetsmetoderna görs flexiblare och den offentliga förvaltningen uppmuntras till förnyelse. Finland ska vara en föregångare inom digitalisering.
Hållbar tillväxt skapas genom att satsa på energilösningar, bioekonomi, cleantech, arktiskt kunnande, digitalisering och miljö.
Finlands styrka finns i högklassig utbildning och ett högtstående kunnande, vilket skapar förutsättningar för bl.a. industri med hög förädlingsgrad, vilket ger fördelar inom exporten och den internationella konkurrensen. Staten bör skapa förutsättningar för framgång och tillväxt. Genom att underlätta investeringar, stödja forskning och kunnande och genom att skapa andra tillväxtförutsättningar bygger vi ett framgångsrikt Finland.
Minskad ojämlikhet och mindre skillnader i hälsa.
Det ska göras satsningar på minskad social ojämlikhet och skillnader i hälsa, brytande av ungdomsarbetslösheten och förhindrande av utslagning. Främjande av hälsa och mera motion minskar på kostnadstrycket inom hälsovården. Vår nordiska välfärdsstatsmodell är en väsentlig del av vårt lands konkurrenskraft.
Kunnande av toppklass också i framtiden.
Vår skola ska ge bästa möjliga utgångspunkt i livet för envar och alla ska tryggas en jämlik utbildning. Utbildning och högt kunnande är konkurrenskraftens hörnstenar. Utbildningen måste också svara på samhällets utmaningar och krav.
Finland i en internationell kontext
Finland är en aktiv aktör inom det internationella samarbetet; såväl i Norden som i EU och på globala arenor. Rejäl internationell handel och utvecklingspolitik är verktyg, med vilka Finland kan främja fred, en positiv utveckling för mänskliga rättigheter och demokrati i världen.

2. Omfattar ni den bild av Finlands ekonomiska situation som finansministeriet presenterade 19.3.2015 och det anpassningsbehov som finansministeriet framställde? Hur stort anser ni att anpassningsbehovet är inom den offentliga sektorn och vilka är de erfordrade metoderna? Med vilken tidtabell anser ni att statens skuldsättning ska brytas?

Ja. Utgångspunkten måste vara Finansministeriets uppskattning av anpassningsbehovet, dvs. 4 miljarder euro (staten) + 2 miljarder euro (kommunerna).

Det är särskilt viktigt att de kommande regeringspartierna har en gemensam uppfattning om den offentliga sektorns anpassningsbehov. Det behövs både omedelbara och långsiktiga åtgärder, som höjer sysselsättningsgraden, främjar företagsamhet och konkurrenskraft och skapar ny tillväxt vilket skapar skatteintäkter för att balansera den offentliga ekonomin. Balanserandet av den offentliga ekonomin förutsätter också strukturella reformer, arbetsmarknadsreformer och kostnadsanpassning.

Den regering som nu bildas, bör göra upp en plan för och fatta beslut om på vilket sätt den offentliga ekonomin ska balanseras. Balansen ska uppnås senast under påföljande valperiod (cirka 6 år).

3. Godkänner ni en linjedragning som innebär att den totala skattegraden inte får skärpas? Om ja, så vilka är era konkreta förändringsförslag till beskattningen i enlighet med detta randvillkor?

Ja. Enligt den lägesanalys som har utförts av finansministeriet och andra sakkunniga tål Finlands sakta spirande ekonomiska tillväxt inte en skärpning av den totala skattegraden från nuvarande nivå.

Beskattningen måste lindras för att göra det mera lönsamt att arbeta, för att höja sysselsättningsgraden och för att stärka den inhemska köpkraften. Låginkomsttagarnas köpkraft ska understödas genom inkomstavdrag.

Företagsbeskattningen måste vara konkurrenskraftig och företagarna ska uppmuntras till investeringar. Därför vill vi skapa ett reserveringssystem för outdelad vinst. Regeringen bör utvärdera möjligheten att övergå till en överlåtelseskattemodell i likhet med den som tillämpas i Sverige och Norge för att underlätta generationsväxlingar. Vi ska också uppmuntra inhemskt ägande.

Alla skatteavdrag ska utvärderas kritiskt i förhållande till sin sysselsättnings- och tillväxteffekt. Hushållsavdraget är dock ett utmärkt exempel på ett skatteavdrag, som ökar skatteintäkterna och förbättrar sysselsättningen, samtidigt som det minskar på den grå ekonomin. Därför skall hushållsavdraget höjas och utvecklas. Accisernas nivåer bör vid behov granskas.

4. Vilka är de konkreta åtgärderna för att skapa nya arbetsplatser, främja företagsamhet och skapa ekonomisk tillväxt?

Ekonomisk tillväxt och arbetsplatserna uppstår i företagen och därför behövs ett mera företagarvänlig klimat. För att öka investeringarna behövs en mera förutsägbar, mera långsiktig och mera uppmuntrande skattepolitik samt en lättare administrativ börda för företagare och företag. En fungerande infrastruktur är också en grundförutsättning för näringsliv och export. Vi måste också uppmuntra till inhemskt ägande.

Vi ställer oss öppna för försök. Viktigt är även uppmuntran för anställda att orka i arbetslivet. Företagsamhet och småföretgarnas vardag underlättas genom att minska på regleringen. Här finns också en koppling till snabbare tillståndsprocesser via servicelöften från myndigheterna.

Tröskeln till att anställa sin första anställda ska göras lägre och företagarnas socialskydd förbättras.

Småföretagens verksamhetsförutsättningar förbättras till exempel genom att höja på den övre gränsen för småföretagens momslättnad samt genom att förnya mervärdesskattelagstiftningen till att följa kassaprincipen.

Flexibiliteten på arbetsmarknaden måste förbättras, till exempel genom att förbättra möjligheten att göra lokala avtal och genom att förlänga prövotiden. Dessutom måste flitfällor nedmonteras för att uppmuntra till arbete.

Arbetsrelaterad invandring ska främjas bland annat genom att slopa behovsprövningen för utländsk på arbetskraft. Tidgränsen för uppehållstillstånd efter avlagd examen förlängs betydligt för utländska studenter som har avlagt en examen i Finland för att dessa skall kunna sysselsätta sig i Finland.

De nationella satsningarna på forsknings-, utvecklings- och innovationsarbete ökas.

5. Har ni förbundit er vid att föra pensionsreformen i mål på det sätt som arbetsmarknadsorganisationerna föreslår? Har ni förbundit er vid att föra social- och hälsovårdsreformen i mål så, att den baserar sig på antingen samkommuner eller landskap? Har ni förbundit er vid att minska på kommunernas skyldigheter och vid att minska på de normer som binder kommunerna genom att stärka det lokala beslutsfattandet? Hur skulle ni förnya statsförvaltningen och regionförvaltningen?

Vår grupp förbinder sig vid att genomföra pensionsreformen, eftersom Finland behöver längre arbetskarriärer. I den fortsatta beredningen bör uppmärksamhet fästas vid kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Med tanke på orkandet i arbete är det skäl att kräva större satsningar av arbetsmarknadsorganisationerna på arbetslivets kvalitetsfrågor.

Ja. Beslut om en social- och hälsovårdsreform bör fattas så, att reformen kan genomföras under valperioden. Social- och hälsovårdsreformens viktigaste mål är att trygga jämlik service för invånarna och att förbättra produktiviteten. Beredningen ska gå vidare utgående från grundlagsutskottets ställningstaganden.

Ja.

Statsförvaltningen och regionförvaltningen måste förnyas. Förnyelserna ska utgå från kundorientering, regional tillgänglighet och service på landets båda nationalspråk.

6. Vilka är de centrala linjedragningarna inom Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och det internationella samarbetet?

Finlands säkerhet ska också i framtiden grunda sig på goda bilaterala förhållanden, stark påverkan i Europeiska unionen och FN, samt brett samarbete med andra nationer och internationella aktörer. Finland bär internationellt ansvar, deltar i utvecklandet av global säkerhet och lösandet av internationella problem. Finland ska också i framtiden vara en aktiv och solidarisk aktör inom det internationella samarbetet, vars målsättning är att bygga fred, demokrati, säkerhet och stabilitet. Nämnda målsättning fullföljs i internationella organisationer såsom FN, OSSE och Europarådet och genom att vi är aktiva i nordiskt, europeiskt och transatlantiskt samarbete.

Finlands säkerhets- och försvarpolitik har som sin viktigaste uppgift att trygga vår självständighet, vår territoriella integritet och våra grundläggande värderingar, att främja medborgarnas trygghet och välfärd samt att upprätthålla samhället. Verksamhetslinjen präglas av kontinuitet, öppenhet och en stark knytning till europeiskt och internationellt samarbete, vilket tar sig uttryck i aktivt deltagande i utvecklandet av EU:s säkerhets- och försvarspolitik, partnerskap i Nato, nordiskt samarbete samt internationellt samarbete inom såväl civil som militär krishantering. Finlands och Sveriges bilaterala försvarssamarbete får en allt starkare roll i byggandet av säkerhet och samarbetet ska fördjupas i enlighet med planerna.

Ryggraden i det finländska försvaret finns i vårt egna försvar, som grundar sig på allmän värnplikt och försvar av hela landet. Upprätthållandet av ett trovärdigt försvar förutsätter att försvarsanslagen höjs i början av valperioden. Den utrikes- och säkerhetspolitiska omgivningen har förändrats under de senaste åren. Finland skall inte utesluta några säkerhetspolitiska alternativ.

7. Vilka är de centrala tyngdpunkterna i Finlands EU-politik? Godkänner ni skrivningen i bilaga ett om skötseln av eurokrisen till regeringsprogrammet och förbinder sig er grupp vid regeringens gemensamma linje om ert parti är i regeringen?

Europeiska unionens viktigaste uppgift är att upprätthålla och förstärka fred och stabilitet.

Finland är en aktiv påverkare i EU. Inom EU-politiken betonar Finland intern och extern säkerhet, ekonomisk integration, tryggandet av minoriteternas rättigheter, samt gemensamma spelregler och närhetsprincipen.

Vid sidan av dessa grundläggande mål ska vi satsa på förbättrande av konkurrenskraften, utveckling av handels- och utvecklingspolitiken, en fungerande digital marknad och vettigare reglering.

Finland ska aktivt delta i utvecklandet av EU:s lantbrukspolitik, klimat- och energipolitik samt främja rättsstatsprincipen. Inom det regionala samarbetet är den arktiska dimensionen och Östersjöområdet centrala för Finland.

EU-länderna har ett gemensamt ansvar för att lösa flyktingsituationen vid Medelhavet.

Ålands särställning och påverkningsmöjligheter i Finlands EU-politik måste utvecklas och tryggas.

Vi godkänner bilagans skrivning som grund för regeringsprogrammet. Enligt vår bedömning ändrar inte skrivningen Finlands tidigare verksamhetslinje. Skrivningen ska ge Finlands regering och dess statsminister tillräckligt spelrum i kommande förhandlingar och det är skäl att ännu ägna eftertanke åt skrivningens tonfall, så att skrivningen inte leder till feltolkningar angående Finlands linje.

8. Hur skulle ni förbättra familjernas välfärd och på vilka sätt är ni beredda att minska på skillnaderna i välfärd?

En lyckad sysselsättningspolitik stärker också familjernas välfärd. Långtidsarbetslöshet är ofta ärftlig och denna trend måste brytas. Att trygga nivån och kvaliteten på samt tillgången till småbarnspedagogik och grundläggande undervisning är åtgärder i nyckelposition för att minska välfärdsskillnaderna.

Förebyggande åtgärder är centrala. Genom tidigt ingripande, gediget kunnande och brett samarbete kan man till exempel minska omhändertaganden av barn. Genom att stödja familjerådgivningen, mentalvårdstjänster för unga och uppsökande ungdomsverksamhet kan man förebygga utslagning av unga och minska på antalet barn som hoppar av skolan. Särskilt bör man beakta ensamförsörjarnas socioekonomiska ställning. Tillräckliga tjänster är också viktiga inom rusvården och förebyggande av våld mot kvinnor.

Det är nödvändigt att genomföra en familjepolitisk helhetsreform som sammanbinder familjeledighetssystemet, lagen om småbarnsfostran, fördelning av kostnaderna för föräldraskap och hemvårdsstöd. Systement bör vara flexibelt och beakta alla familjeformer på ett jämlikt sätt. Det är också viktigt att det finns tillgång till ett brett spektrum av dagvårdsalternativ, vilka svarar mot olika familjers behov. Det måste bli större flexibilitet vid sammanjämkandet av familj och arbetsliv.

Jämlika omsorgstjänster i olika åldersgrupper är också centrala för att minska på skillnader i välfärd. De äldre tryggas rätten till en värdig och trygg ålderdom.

Kriterierna för stöd för närståendevårdare borde vara de samma i hela landet. Därför skulle det vara viktigt att utbetalningen av stödet skulle överföras till FPA.

9. På vilka sätt skulle ni förbättra utbildning och kunnande och hur skulle ni främja uppkomsten av nya inlärningsmiljöer?

Under den kommande regeringsperioden bör man särskilt satsa på den grundläggande utbildningens kvalitet och inlärningsmiljön.

Som en del av satsningen på digitalisering och för att trygga undervisningens regionala täckning vill vi understöda e-kunnande på jämlika grunder. Ibruktagandet av nya inlärningsmiljöer främjas. Ibruktagandet av digitala arbetsredskap bör understödas och eleverna skall på jämlika grunder tryggas möjlighet att utnyttja de möjligheter som den nya tekniken ger. Detta främjar också möjligheterna att erbjuda distansundervisning.

Vi måste satsa mera på undervisningens kvalitet, öka samarbetet mellan olika utbildningsformer och skräddarsy lösningar, som gör det möjligt för alla att skaffa sig en utbildning åtminstone på andra stadiets nivå. Läroavtalsutbildningen ska utvecklas i samarbete med arbetslivets aktörer. Det behövs ett tillräckligt antal behöriga lärare och barnträdgårdslärare för att trygga den finländska skolans kvalitet.

Studiehandledningen och möjligheterna att studera året runt utvecklas för att förkorta studietiderna. För att uppnå samma mål stärks kandidatexamens ställning så att studeranden snabbare skall komma ut på arbetsmarknaden.

Samarbetet mellan högskolorna skall intensifieras och effektiveras - också internationellt - för att uppnå en allt högre kvalitet. Utbildningens innehåll planeras så, att vuxen- och fortbildningstjänsterna motsvarar arbetsmarknadens kommande behov.

10. Har ni förbundit er vid att nermontera normer och byråkrati samt vid försök som förnyar samhället? På vilka sätt skulle ni främja digitaliseringen?

Ja, genomförandet av ett så kallat normtalko och minskning av onödig byråkrati är viktiga mål under den kommande valperioden såväl nationellt som på EU-nivå. Onödig reglering ska slopas, det ska satsas på lagstiftningsarbetets kvalitet och det ska göras konsekvensbedömningar av ny lagstiftning bland annat med avseende på företagsamhet och jämlikhet.

Digitaliseringen är en kontinuerlig process, där Finland ska vara föregångare. För att utnyttja digitaliseringen ska göras en digistrategi, som slår fast hur olika digitala tjänster bäst kan göras tillgängliga för alla.

Vi bör bygga upp en nationell servicearkitektur. Utnyttjandet av datamodeller och industriellt internet, automatisering, platsdata och robotik samt innovationer främjas för att skapa arbetsplatser för högt kunnande och skapande av nya tjänster.

Utveckling och skapande av nya tjänster och verksamhetsmodeller understöds genom försök och genom att förnya lagstiftningen. Överreglering av infrastruktur och tjänsteförpliktelser nedmonteras och öppen, offentlig data främjas.

11. Hur skulle ni främja bioekonomi, cirkulär ekonomi, hållbar utveckling och finländsk matproduktion?

Hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt utesluter inte varandra.

Bioenergi och bioteknologi öppnar stora möjligheter för Finland. Regeringen ska göra en bioekonomistrategi för att understöda detta. Finlands prioritet är att skapa en fortsättning på progressiv och konkurrenskraftig skogsbaserad bioekonomi.

Den inhemska bioenergins konkurrenskraft främjas med förutsägbara skattepolitiska lösningar. Samtidigt måste man trygga tillgången till riskfinansiering för tillväxtföretag inom bioekonomin och prioritera bioekonomin inom offentlig finansiering av forskning och innovationer.

Energiproduktion som grundar sig på jordbruk ökas.

Helhetsmässigt främjande av cirkulär ekonomi utvärderas för närvarande i EU. Med aktiv politik kan Finland dra nytta av denna utveckling. Effektivare resursutnyttjande innebär en stor potential och mångsidig nytta. Regeringen uppmuntrar finländska företag att utnyttja de möjligheter som cirkulär ekonomi erbjuder. Det främjar tillväxt, skapar arbetsplatser och nya affärsverksamhetsmodeller.

Den finländska matproduktionen tryggas genom att stärka primärproducenternas ställning i livsmedelskedjan, genom att förenkla EU:s jordbruksstödsystem, genom att bevara jordbruksstöden på en tillräckligt hög nivå, genom att främja livsmedelsexport och genom att kräva att offentliga livsmedelsansskaffningar håller finländsk kvalitetsnivå. På det sättet tryggas verksamhetens lönsamhet för aktiva gårdar och skogsbruksföretagare.

12. Godkänner ni skrivningen i bilaga två om internationell klimatpolitik som en skrivning i regeringsprogrammet?

Ja.

13. Har er riksdagsgrupp konkreta ändringskrav på nuvarande immigrationspolitik eller lagstiftningen kring den?

Immigrationspolitiken ska vara tolerant, trygg och pluralistisk. Finland måste respektera och följa internationella avtal som vi har förbundit oss till, exempelvis i fråga om mottagande av asylsökande och familjeåterförening. Delaktig integration tryggas bäst genom tillräckliga språkkunskaper, tillräcklig utbildning, förhindrande av utslagning och delaktighet på arbetsmarknaden. Finland är en aktiv aktör då EU utformar sin immigrationspolitik.

Så som det konstateras i många utredningar, kommer Finland att behöva arbetskraftinvandring. Arbetsrelaterad invandring främjas genom att slopa behovsprövningen för utländsk arbetskraft. En arbetskraftpolitisk internationaliseringsstrategi görs upp, vilken ställer upp målen för de finländska företagens internationalisering och för arbetsrelaterad invandring.

14. Har ni förbundit er vid ett strategiskt regeringsprogram och en sådan förnyelse av regeringsarbetet som det förutsätter?

Ja. Inbördes förtroende är grunden för ett lyckat regeringsarbete. Det är bra att förnya formerna för regeringsarbetet. I regeringsförhandlingarna är det bra att öppna upp frågan om behovet av förnyelse, för att alla regeringspartier ska ha en samstämmig uppfattning av förnyelsebehovet och dess effekter.

15. Är ni beredda att delta i en majoritetsregering som bildas av Juha Sipilä och beredda att förbinda er vid att verka i den under hela valperioden? Har er riksdagsgrupp definitiva tröskelfrågor som påverkar regeringsbildningen med avseende på antingen regeringens program eller sammansättning?

Svenska riksdagsgruppen är beredd att förbinda sig vid regeringsansvar under hela regeringsperioden.

Vi förutsätter

att regeringen har en gemensam och trovärdig syn på landets ekonomiska situation och att samtliga regeringspartier förbinder sig vid gemensamt överenskomna åtgärder för att balansera och förnya ekonomin inom överenskommen tidtabell.

att grunderna för vårt lands tvåspråkighet tryggas.

att landets samhälleliga integritet inte hotas. Samhällsfreden tryggas och utslagning förhindras genom sysselsättnings-, utbildnings- och socialpolitik. Människovärdet respekteras och tolerans, solidaritet, jämlikhet och jämställdhet värnas som ledande principer för beslutsfattandet.

Skribent: