Beslut
Partidagens beslut
SFP arbetar för:
- att arbetsrelaterad utbrändhet ska klassas som en diagnos som ger rätt till sjukfrånvaro med ersättning i Finland.
Behandling
Vi lever i ett hektiskt samhälle som sällan ger utrymme för återhämtning. Kraven på ständig uppkoppling och multitaskande såväl i arbetet som privat är påfrestande för våra hjärnor. Mellan 15 och 25 procent av respondenterna i en studie i Finland rapporterade mildare former av utbrändhet. Två procent av männen och tre procent av kvinnorna rapporterade symptom på svår utbrändhet.
Antalet depressionsdiagnoser bland 15 till 34-åringar i Finland har stigit från drygt 2000 till över 14 000 sedan mitten av 1990-talet. En tydlig majoritet av de som drabbats är kvinnor. Det saknas statistik på hur många av dessa som lider av utmattning eller utbrändhet eftersom de inte klassificeras som medicinska diagnoser.
Det finns flera studier om orsakerna bakom utbrändhet. Respondenterna i en rapport från Eurofound, Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (2018), som sammanställde data från de 28 EU-medlemsländerna och Norge, anger flera riskfaktorer. Bland dessa nämns höga krav på arbetet, låg grad av autonomi eller självbestämmande, dåliga karriärutsikter, låg grad av rättvisa på jobbet samt konflikter.
De flesta studier om utbrändhet grundar sig på självrapportering där respondenterna anger var de befinner sig på en skala som mäter olika dimensioner av utbrändhet, till exempel fysisk trötthet och emotionell utmattning. Det går inte att säga exakt hur stor förekomsten av utbrändhet är, eftersom det saknas en gemensam definition och mätningssätt. Något som dock visat sig i flera olika studier kring utbrändhet i Europa är att utbrändhet förefaller vara vanligare bland kvinnor än män.
Hur man ser på utbrändhet och klassificerar tillståndet skiljer sig åt mellan EU-länderna. För tillfället erkänns utbrändhet som en yrkesskada endast i Italien och Lettland. I flera länder pågår diskussioner om huruvida utbrändhet bör ses som en arbetsrelaterad sjukdom. Än så länge är Sverige det enda EU-landet som använder den internationella diagnosklassificeringen ICD-10 för utmattningssyndrom som en godkänd medicinsk diagnos. Där har Socialstyrelsen gjort ett skilt avtal och definierat termen som en diagnos som ger rätt till sjukledighet med sjukdagpenning trots att den inte hittas i diagnosklassificeringen ICD-10.
Våren 2018 tog Världshälsoorganisationen WHO med arbetsrelaterad utbrändhet på sin lista över sjukdomar och medicinska tillstånd. Trots det kan man inte vara långtidssjukskriven med ersättning på grund av utbrändhet i Finland. Enligt den internationella diagnosklassificeringen som Finland följer faller utbrändhet under rubriken symptom och inte sjukdom. Därmed ger den inte rätt till ersättning.
Enligt nuvarande finsk lagstiftning får man längre förmåner med en depressionsdiagnos än utbrändhet eller utmattningssymptom. Man kan bli sjukskriven och få ersättning för stressrelaterade symptom men endast för kortare perioder. Det här betyder att diagnosen måste vara depression för att patienten ska kunna vara långtidssjukskriven med rätt till sjukdagpenning, när det egentligen handlar om utbrändhet eller utmattningssymptom.
År 2022 väntas den uppdaterade diagnosklassificeringen ICD-11 tas i bruk. I den är ingen större förändring på kommande. Definitionen av utbrändhet kommer att förtydligas i ICD-11 men det klassificeras fortfarande inte som en sjukdom. Därför anser Svenska Kvinnoförbundet att det finns skäl att se över klassificeringarna i Finland så att man kan vara sjukskriven för utbrändhet med sjukdagpenning.
I och med att samhället och arbetsplatserna förändras och allt fler drabbas av utbrändhet är det viktigt att de drabbade får en korrekt diagnos, sjukskrivning med rätt till ersättning samt behandling som stöder återhämtningen på bästa möjliga sätt. Ett erkännande av utbrändhet som en medicinsk diagnos skulle även öppna upp för en diskussion i samhället kring de bakomliggande orsakerna till utbrändhet och nödvändiga förändringar i samhället och arbetslivet.
Därför yrkar Svenska Kvinnoförbundet på att SFP genom sina representanter i riksdagen och regeringen arbetar för
Att-sats
- att arbetsrelaterad utbrändhet ska klassas som en diagnos som ger rätt till sjukfrånvaro med ersättning i Finland.
Motionär
Svenska Kvinnoförbundet
Anna Jungner-Nordgren, ordförande
Agneta Udd-Saarela, generalsekreterare
Partifullmäktiges svar
Utbrändhet inom arbetslivet är en av vår tids stora utmaningar. Som motionären påpekar har problemen ökat kraftigt under de senaste årtiondena. Eftersom utbrändhet inte klassas som en sjukdom och utbrändhet istället diagnostiseras t.ex. som depression finns det inte heller exakt statistik på omfattningen av problemet. För att kunna lösa problem måste man först få reda på vidden av dem. Det missförhållande som skapas då icke-arbetsföra personer sjukskrivs av orsaker som inte nödvändigtvis är de egentliga bakomliggande tjänar inte till att lösa bekymret en ökad mängd sjukskrivningar skapar dels för personerna som drabbats, dels för vårt samhälle.
Enligt FPA ligger sjukdom eller arbetsoförmåga inte bakom diagnosen arbetsrelaterad utmattning, utan diagnosen beror på bakomliggande omständigheter och problem. Både FPA och arbetsgivarna förutsätter att det finns en sjukdomsdiagnos för att betala sjukdagpenning eller lön för sjukledigheten. Arbetsrelaterad utmattning borde då alltså enligt FPA skötas på arbetsplatsen eller där problemen uppkommit. Diagnosen arbetsrelaterad utmattning betyder dock inte att ansökan om sjukdagpenning automatiskt förkastas, utan alla ärenden bedöms individuellt och det kan finnas andra faktorer som påverkar om personen får sjukdagpenning eller inte. Det nuvarande systemet är oklart och osäkert, speciellt för den drabbade och precis som motionärerna lyfter fram finns det skäl att se över hur man ser på utbrändhet och klassificerar det.
SFP har länge jobbat för åtgärder som stöder arbetshälsan och den mentala hälsan. Vi har föreslagit ett långsiktigt nationellt program för arbetshälsa, men också omedelbara satsningar på tidigt ingripande och ett tillräckligt antal psykiatriska sjukvårdare vid hälsocentralerna. Genom att minska på sjukfrånvaro, arbetsolycksfall och sjukpensioneringar uppnår vi betydande inbesparingar och förbättrar vardagen för många finländare.
Statsrådet har i mars 2020 tillsatt en kommitté med uppgift att bereda reformen av den sociala tryggheten. I arbetet deltar alla riksdagspartierna, sakkunniga och tjänstemän. Sektionen för arbete och funktionsförmåga har ansvar för att utveckla och samordna förmåner och tjänster kopplade till arbete och funktionsförmåga. I det arbetet kommer fokus att läggas på förutsättningar att upprätthålla arbetsförmåga och vilka tröskel det finns i samhället som bromsar återhämtning efter utbrändhet. Det är ytterst viktigt att arbetsrelaterad utbrändhet tas på allvar och att lösningar till problemen söks inom ramen för detta arbete.
En bättre arbetshälsa har flera positiva följder för individen, arbetsgivaren och samhället.
Arbetshälsa består av flera olika faktorer. Om personen lider av utbrändhet i arbetet är det viktigt att i god tid vidta åtgärder. Förutom tillgången till vård bör fokus också läggas på förutsättningar att utföra sitt arbete. Genom en kombination av olika åtgärder kan personen få stöd för att återhämta sig väl. För SFP är det viktigt att de som arbetar mår bra: välmående arbetstagare är mer kreativa, innovativa och effektiva.
Beslutsförslag
SFP arbetar för:
- att arbetsrelaterad utbrändhet ska klassas som en diagnos som ger rätt till sjukfrånvaro med ersättning i Finland.
