Möjliggör aktiv dödshjälp i Finland

Nummer: 
11

Rätten till liv är en allmänt ansedd mänsklig rättighet, som bestyrks bland annat i Finlands grundlag och FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna. I rätten till liv ingår, förutom den fundamentala rättigheten att inte bli fråntaget sitt liv emot sin vilja, en rätt för individen att själv reflektera och bestämma över sitt liv. Inom sjukvården har frågan om obotliga, smärtsamma fall alltid varit aktuella. Eutanasi är ett humant och respektfullt sätt att uppfölja patientens subjektiva och välgenomtänkta önskemål angående hans eller hennes liv.

 I Nederländerna är det möjligt för en läkare att genom aktiv dödshjälp uppfylla en patients önskemål om att avsluta sitt egna liv. Det som kallas för aktiv dödshjälp är då en läkare ger en dödande injektion. Assisterat självmord är också möjligt, och då tar patienten sitt eget liv med strikt medicinsk rådgivning och under översyn.

Det finns strikta kriterier som alla måste uppfyllas för att aktiv dödshjälp kan ges:

  1. Patientens önskemål måste vara gjord i sinnets fulla bruk och vara välgenomtänkt
  2. Patientens läge måste vara a) “olidligt” och med b) inget hopp om att förbättras
  3. Läkaren måste uppfylla sin plikt i att förklara patientens situation åt denne och
  4. Gemensamt överenskomma med patienten om att ingen annan lösning än aktiv dödshjälp är ändamålsenlig
  5. Läkaren är skyldig att konsultera åtminstone en annan läkare, med ingen koppling till fallet, som måste träffa patienten och ge denne ett utlåtande som är i linje med läkarens och patientens önskemål. Dessutom måste alla procedurer vara gjorda enligt god medicinsk praxis.

Svensk Ungdom anser att human och respektfull politik innefattar människans rätt att bestämma över sitt eget liv. Om eutanasipatienterna begränsas till att omfatta den grupp patienter som lider av olidliga och obotliga smärtor, och vid sina sinnes fulla bruk önskar avsluta sitt liv, är det respektfullt att acceptera denna sista önskan.

Vi undertecknade anser att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen ska verka för:

Att aktiv dödshjälp och assisterat självmord, i enlighet med den nederländska modellen, legaliseras i  Finland

Ida Schauman
Förbundsordförande
Svensk Ungdom                                  

Sandra Grindgärds
Förbundssekreterare
Svensk Ungdom

Partifullmäktiges svar

I vår finländska lagstiftning existerar varken aktiv dödshjälp eller assisterat självmord som begrepp. Att avsluta en patients liv är enligt den finländska strafflagen däremot straffbart under benämningen dråp eller vållande till annans död. Vårdens målsättning har ansetts vara att förlänga liv istället för att förkorta. Att förlänga livet på ett konstgjort sätt med medicinsk teknologi utan att det ger någon livskvalitet är dock emot vedertagen medicinsk etik.

Dödshjälp är en mycket komplex fråga och diskussionen om dödshjälp har varit utmanande i det finländska samhället. Den riksomfattande etiska delegationen inom social- och hälsovården ETENE konstaterade i sitt ställningstagande 2011 att vård i livets slutskede och palliativ, dvs. symtomlindrande vård, skall stödjas och främjas. Samtidigt har ETENE ansett att det är skäl att utvärdera behovet av dödshjälp periodvis alltefter att situationen förändras. Dessutom har ETENE ansett att man måste finna tydliga svar på många etiska problem, till exempel utvärdering av lidande, hur man fattar beslut om eutanasi och ansvaret att utföra eutanasi, innan man slutgiltigt kan ta ställning till eutanasins möjlighet.

Regeringarna Stubb och Katainen genomförde lagstiftningsändringar som har medfört förbättringar av kvaliteten och tillgången till vård i livets slutskede, bl.a. gällande åldringsvård och lagstiftning om patientens självbestämmanderätt. De etiska, samhälleliga och politiska diskussioner som fördes i samband med dessa projekt utgör en viktig grund för de beslut och åtgärder som förbättrar vårdens kvalitet, stärker patientens självbestämmanderätt samt stärker rätten till en värdig död.

Rätten att neka till livsuppehållande vård finns i och med vårdtestamentet som i princip även är juridiskt bindande. Vårdtestamentet måste ändå ställas mot läkarens bedömning av vårdbehovet och möjligheterna till tillfrisknande. I de flesta fall finns dock inget vårdtestamente och patienter som den passiva eutanasin berör kan oftast inte uttrycka sin vilja. Viktigt är att kännedomen om möjligheten till vårdtestamente är tillräckligt omfattande och att människor upplyses om detta redan i ett livsskede där testamentets tillämpande är föga troligt. Då hinner var och en utgående från sin syn ta ställning till den möjligheten till viljeyttring i god tid, vilket underlättar för vårdande personal, patient och eventuella anhöriga i livets slutskede.

Till vårdens centrala uppgifter hör att lindra smärta och lidande, vikten av en tillräcklig smärtlindring måste därför framhållas. En välutvecklad terminalvård som i livets slutskede tryggar patientens rättigheter är en viktig del i en fungerande och människofokuserad vård.

Många öppna frågor och etiska problem är förknippade med eutanasi, och det är viktigt att det förs en grundläggande samhällsdiskussion i frågan för att med jämna mellanrum utvärdera behovet av dödshjälp. Det är dock även möjligt att det kan komma att finnas situationer där frågan om dödshjälp i framtiden särskilt kan aktualiseras.

Partifullmäktige föreslår för partidagen

- att öka kännedomen om möjlighet till vårdtestamente för att klarlägga patientens vilja och att underlätta vård i livets slutskede
- att utveckla terminalvården.

Partidagen beslöt: 

Partidagen beslöt att partiets företrädare i riksdag arbetar för

att utveckla terminalvården och att närmare utreda möjligheten till dödshjälp.