Bättre möjligheter för småskaliga och förnybara energiproduktionsformer.

Nummer: 
8

Motion 8

Bättre möjligheter för småskaliga och förnybara energiproduktionsformer.

EU:s nya energi- och klimatmål för 2030 innebär att utsläppen ska minska med 40 procent fram till 2030 och och 80-95 procent fram till 2050 jämfört med nivån år 1990. 80 % av utsläppen i Finland kommer från produktion och använding av energi, och i den statistiken ingår också transportsektorn. Det innebär ett stort behov av att förändra energisystemet, satsa mer på förnybar energi och förnya vår transportsektor. 

Finland behöver mer förnybar energi och vi måste bli självförsörjande. Målet är att Finland inte ska vara beroende av energiimport och energiproduktionen ska vara förnybar. Finlands nationella målsättning är att öka andelen förnybar energi till 38 procent av den slutliga energiförbrukningen, vilket är högre än EU:s målsättning på 27 %.  Finland är på god väg att nå målsättningen och för tillfället är andelen energi från förnyelsebara energikällor 36,8 % (2013). I Sverige är dock motsvarande siffra 52,1 %. Enligt den parlamentariska energi- och klimatkommitténs betänkande (2014) skulle det vara möjligt att öka andelen förnybar energi till 50 - 60%, någonting Finland borde eftersträva. 

Vindkraft är en energikälla med stor utvecklingspotential i Finland. I dagsläget kommer enbart 1,7 % av energiproduktionen i Finland från vindenergi. Enligt finländska Vindkraftsföreningen r.f. har landets teoretiska vindpotential beräknats motsvara nästan hela vår nuvarande elkonsumtion. Enligt den parlamentariska energi och klimatkommittén definieras också Finlands vindkraftspotential som en styrka.  Mot denna bakgrund är det förvånande att Finland för tillfället utnyttjar endast 1,7 % av sin vindenergipotential. Det är bara marginellt mer än för 10 år sedan. 

Därför behövs mer åtgärder för att gynna utvecklingen av exempelvis vindenergi. För tillfället är det främst större företag och bolag som har möjlighet samt ekonomisk förutsättning att förverkliga vindenergiprojekt. I flera antal länder, t.ex. Tyskland och Danmark, har det varit just de småskaliga och lokala energibolagen som med ett minimigarantipris för vindenergiproduktionen möjliggjort dess utveckling.

För att gynna en lönsam decentraliserad vindenergiproduktion också i Finland borde tillgång till eldistributionsnätet enligt EU:s direktiv om fri tillgänglighet tillämpas på samma sätt som i övriga EU och inte begränsas till 2 MW. Solenergi och vattenkraft tillsammans med vindenergi skulle kunna utgöra största delen av Finlands energiproduktion och garantera den hållbara utvecklingen som är nödvändig inom energisektorn. SFP:s valprogram inför riksdagsvalet 2015 anger även att partiet strävar efter att ge skattelättnader åt privatpersoner och företag som vill ändra sin energiproduktion till olika förnybara energikällor. Detta är en linjedragning som SU omfattar.

Transportsektorn, som fortsättningsvis i hög grad är beroende av fossila bränslen, bidrar med 20 % av utsläppen i Finland. Genom olika stödstrukturer favoriseras billiga fossila bränslen eller första generationens biobränslen framom andra drivmedel. Vi behöver politiska beslut som skapar möjligheter för avancerade biodrivmedel och för en utvidgad elbaserad transport. EU:s målsättning är att minska utsläppen inom transportsektorn med 10 % år 2020, men efter 2020 finns ingen konkret målsättning på EU-nivå. Det krävs konkreta målsättningar och politiska ramverk för att göra transportsektorn mer miljövänlig och investeringsvänlig. 

Vi undertecknade anser att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen skall verka för:

- att en långsiktig energistrategi utvecklas som definierar framtidens elbehov och fastställer nya målsättningar för energisektorn.

- att hållbara mål för energikonsumtionen inom transportsektorn, vilka även främjar en utveckling och konkurrenskraftighet av avancerade förnybara drivmedel, fastställs som del av EU:s klimatmål.

- att stöda utbyggnad av vindenergi på ändamålsenliga platser, samt se över besvärsrätten och den invecklade byråkratiprocessen för uppförandet av vindparker.

- att den administrativa tröskeln för återförsäljning av el för mindre elproducenter skall tas bort, samt att det behövs en utredning om en liberalisering av elnätverken.

- att möjliggöra lokala energilösningar för mindre företag.

- att utvidga möjligheterna till elbaserad transport genom t.ex. infrastruktursatsningar

 

Ida Schauman
Förbundsordförande
Svensk Ungdom

Sandra Grindgärds
Förbundssekreterare 
Svensk Ungdom

Partifullmäktiges svar

Gemensamt svar på motion 8 och 9.

Klimatlagen, energieffektivitet och småskalighet

I mars 2015 godkände Riksdagen klimatlagen, som förutsätter att regeringen under varje riksdagsperiod får en klimatpolitisk rapport och att en långsiktig klimatpolitisk strategi uppgörs vart nionde år. Dessutom ska Riksdagen motta en rapport om anpassningsåtgärder för klimatförändringen under varje riksdagsperiod. Rapporterna som klimatlagen förutsätter är komplement till en nationell klimat- och energistrategi och lägger dessa frågor på agendan på ett mer fundamentalt sätt, framförallt på politisk nivå och förvaltningsnivå. 

Energieffektiviteten i Finland kunde förbättras märkbart.  Ett gott exempel på bättre energieffektivitet är Miljöcentralens projekt Kolneutrala kommuner (HINKU) där delaktiga kommuner strävar efter att minska på växthusgasutsläppen med 80 % jämför med 2007 års nivå, fram till år 2030. Kommunernas delaktighet i minskningen av utsläppen och effektiveringen av energi sker på frivillig basis och involverar kommun, företag, tredje sektorn och kommuninvånarna. Som ett resultat av projektet, minskar utsläppen kraftigt och samtidigt förbättras kommunens och regionens ekonomi förbättras i och med energiinbesparingarna. Projektet har också skapat nya tillväxtmöjligheter för kommunekonomin, clean tech-sektorn och bioenergin. Tillsammans med Motiva, ger HINKU-projektet kommuner goda förutsättningar för att effektivera energikonsumtionen och minska utsläppen. Nollenergibyggande och energieffektivitet är också ett av miljöministeriets prioriteringsområden för den kommande riksdagsperioden, vilket innebär en tillväxtmöjlighet för byggnadsbranschen och ger inbesparingar för skattebetalarna.  

År 2013 beslöt man i den nationella klimat- och energistrategin att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda möjligheterna att främja den småskaliga energiproduktionen. Arbetsgruppens uppgift är att bedöma vilken roll småskalig produktion har i främjandet av förnybara energiformer och speciellt i främjandet av energieffektivitet, inklusive ifråga om nollenergibyggande. Arbetsgruppen fick även i uppgift att överväga eventuella åtgärder för främjande av lönsamheten hos småskalig produktion. I och med den nationella strategin beslöts också att stöda småskalig energiproduktion genom att lösa juridiska stötestenar, redogöra för lokala energiproducenter i Energimarknadsverkets tjänst för jämförelse av elpriser och öka tillgängligheten till tekniska leverantörer för dem som vill bli småskaliga energiproducenter. I listan över åtgärdsförslag för att underlätta företags införskaffande av miljötillstånd från mars 2015 finns också förslaget att underlätta, försnabba och förenhetliga tillståndskraven för småskalig förnybar energiproduktion.

Klimatlagen slår fast att år 2050 ska vår energiproduktion vara i det närmaste utsläppsfri, vilket ställer stora krav på energisektorn. Men häri ligger också ett av Finlands största kunskapsområden och ett fält där t.ex. Teknologinindustrin efterfrågar mer möjligheter till nära samarbete mellan industrin och forskningsanstalterna i strävan att upprätthålla och utveckla den höga kunskapsnivån i den globala konkurrensen. Vindkraftens och annan förnybar energis varierande produktion kräver kapabla elöverförings- och eldistributionsnät och lösningen finns i Smart Grid och Super Grid-nät. Vindkraften och annan förnybar energi ska inte stå i motsatsförhållande till bioenergi, då hela clean tech-sektorn sammantaget förväntas skapa 40 000 nya arbetstillfällen fram till 2020 enligt arbets- och näringsministeriet – alla typer av clean tech behövs för att de siffrorna ska uppnås. 

Biobränslen och ekonomiska styrmedel inom transportsektorn

Trafiken står för 20 % av CO2-utsläppen och en övergång till minskat beroende av fossila bränslen behövs även i trafiken. Bilparken måste förnyas då alternativ finns, elbilar och bussar som använder vätgas, biogas eller biobränsle. Elbilar passar dessutom bra ihop med ökningen av förnybar energi, eftersom bilbatterierna lagrar el. Men det behövs ekonomiska styrmedel om man önskar en snabb övergång till miljövänliga transportmedel, såsom i Norge. Om dessa bestämmer länderna på nationell nivå, men vi borde eftersträva samma regelverk i hela Norden som en viderautveckling av den nordiska elmarknaden och för att gränshinder inte ska uppstå för rörligheten de nordiska länderna emellan. Ett konkret exempel är behovet av tankningspunkter för elfordon i hela Norden. 

Förutsättningarna för utvecklingen av biobränslen är också aktuella i EU. Direktivet har varit av stort intresse för Finland, som har stora träbaserade bioresurser som lämpar sig som råvara för avancerade bränslen, och för finländska företag som är ledande på den europeiska biobränslemarknaden då det gäller andra och tredje generationens biobränsle. Viktigt är att kriterierna för produktionen av biobränslen är sådana att Finland kan utnyttja skogs-och jordbruksråvaror för biobränsleproduktionen. Detta kan i Finland ske utan att biodiversiteten lider.

Som ett resultat av europaparlamentariker Nils Torvalds arbete som rapportör för biobränslen och bioenergi i Europaparlamentet, så godkände Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet betänkandet om biodrivmedel och indirekt förändring i markanvändning (ILUC) 14.4.2015. En av avsikterna med betänkandet är att instifta ett mål för avancerade biodrivmedel inom EU:s 2020-mål. Betänkandet fastställer ett övergripande mål om att 0,5 % av bränsleanvändningen inom EU ska bestå av avancerade biodrivmedel, som medlemsstaterna tillsammans ska uppnå genom landsvisa referensmål och vars uppfyllande övervakas av kommissionen. Detta tydliga positiva ställningstagande från EU, som SFP stöder, ger en tydlig signal till marknaden och främjar investeringar och en utveckling mot en mer hållbar och nytänkande europeisk bränsle- och transportsektor. 

Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för

- att Statsrådet även under denna riksdagsperiod lägger Finlands klimat- och energimålsättningar högt på agendan genom en nationell klimat- och energistrategi där framtidens elbehov och nya målsättningar för energisektorn definieras och fastställs och att partiet vaksamt följer de anpassningsåtgärder som tagits i och med den långsiktiga klimatpolitiska strategin

- att HINKU och liknande projekt och statliga institutioner som konsulterar kommuner i deras frivilliga strävan efter att spara och effektivera kommuners energikonsumtion får en fortsättning och kontinuitet

- att stöda skattelättnader åt privatpersoner eller företag som väljer att ändra sin energiproduktion till förnybara energikällor (speciellt bioenergianläggningar) eller bygga nollenergibyggnader

- att öka incitamenten och förutsättningarna för mindre elproducenters återförsäljning av el och en utredning av möjligheterna till att liberalisera elnätverken och utöka lokala energilösningar för mindre företag

- att de förnybara energiformernas framtida behov tas i beaktande då man utvecklar utbildningsbranschen och verksamhetsfältet

- att det i Finland görs en ingående utvärdering av hur inmatningstarifferna för vindkraften fungerar.

- att utveckla den nordiska elmarknaden, öka förutsättningarna för elfordon att trafikera Norden som ett enda område och stimulera hållbar konsumism inom transportsektorn genom ekonomiska styrmedel såsom skattelättnader för elfordon och investeringar i tankställen för elbilar i Finland och Norden

- att kriterierna för produktionen av biobränslen i EU möjliggör att Finland kan dra nytta av sina skogs- och jordbruksråvaror till fullo

- att stöda utbyggnad av vindenergi på ändamålsenliga platser, samt se över besvärsrätten och den invecklade beslutsprocessen för uppförandet av vindparker

Partidagen beslöt: 

Gemensamt svar på motion 8 och 9.

Klimatlagen, energieffektivitet och småskalighet

Partidagen beslöt att SFP verkar för

  • att Statsrådet även under denna riksdagsperiod lägger Finlands klimat- och energimålsättningar högt på agendan genom en nationell klimat- och energistrategi där framtidens elbehov och nya målsättningar för energisektorn definieras och fastställs och att partiet vaksamt följer de anpassningsåtgärder som tagits i och med den långsiktiga klimatpolitiska strategin
  • att HINKU och liknande projekt och statliga institutioner som konsulterar kommuner i deras frivilliga strävan efter att spara och effektivera kommuners energikonsumtion får en fortsättning och kontinuitet
  • att stöda skattelättnader åt privatpersoner eller företag som väljer att ändra sin energiproduktion till förnybara energikällor (speciellt bioenergianläggningar) eller bygga nollenergibyggnader
  • att öka incitamenten och förutsättningarna för mindre elproducenters återförsäljning av el och en utredning av möjligheterna till att liberalisera elnätverken och utöka lokala energilösningar för mindre företag
  • att de förnybara energiformernas framtida behov tas i beaktande då man utvecklar utbildningsbranschen och verksamhetsfältet
  • att det i Finland görs en ingående utvärdering av hur inmatningstarifferna för vindkraften fungerar.
  • att utveckla den nordiska elmarknaden, öka förutsättningarna för elfordon att trafikera Norden som ett enda område och stimulera hållbar energikonumtion inom transportsektorn genom ekonomiska styrmedel såsom skattelättnader för elfordon och investeringar i tankställen för elbilar i Finland och Norden
  • att kriterierna för produktionen av biobränslen i EU möjliggör att Finland kan dra nytta av sina skogs- och jordbruksråvaror till fullo
  • att stöda utbyggnad av vindenergi på ändamålsenliga platser, samt se över besvärsrätten och den invecklade beslutsprocessen för uppförandet av vindparker.
  • att hållbara mål för energikonsumtionen inom transportsektorn, vilka även främjar en utveckling och konkurrenskraftighet av avancerade förnybara drivmedel, fastställs som del av EU:s klimatmål.