De sociala medierna tar över

large_image_atc_5115
De flesta är bekanta med uttryck som Facebook, Twitter och Youtube – internettjänster som representerar begreppet ”sociala medier”. Vissa förhåller sig försiktigt till dem, andra är fullständigt uppslukade och några, som de traditionella medierna, pendlar mellan skräck och nyfikenhet.

Sociala medier är internetbaserade aktiviteter som kombinerar social interaktion, användargenererat innehåll och teknologi. Så säger åtminstone internet-uppslagsverket Wikipedia, som i sig är ett gott exempel på social media: teknologin har möjliggjort att användarna själva har kunnat skapa ett heltäckande uppslagsverk på 262 språk genom social interaktion.
Men en stor del av de sociala medierna har inte så ädla syften som Wikipedia. Mycket av den sociala interaktionen över internet handlar helt enkelt om att utbyta åsikter, information och socialt småprat med vänner och bekanta. Facebook är kanske det mest kända verktyget för sådana aktiviteter: av de drygt 350 miljoner användarna är kring en och en halv miljon finländare.
Tillväxten har varit otroligt snabb: mellan juli och december skaffade ungefär en halv miljon finländare sig ett Facebook-konto. Kring en tredjedel av finländarna går nu att nå via sidan.
– Och tillväxten fortsätter, säger Reidar Wasenius, expert på sociala medier.
Enligt Wasenius håller de sociala medierna på att bli hela folkets verktyg, vilket också syns i den finländska Facebook-statistiken: åldersgruppen 18 till 34 är mest aktiva på sidan, men användarna mellan 35 och 54 är den snabbast växande gruppen.
– Först anslöt sig IT-folk och studeranden, sedan deras kompisar och nu resten, säger Wasenius.
Facebook är störst, men det finns en uppsjö av alternativ för olika behov. Linkedin och XING är populära alternativ för professionella nätverk, Twitter är en mikroblogg som låter användaren skicka korta meddelanden för sina bekanta eller åt hela världen och Flickr samt Picasa är två av en uppsjö av alternativ för att dela sina bilder med andra. Utöver de uppräknade finns hundra- eller tusentals andra alternativ för de mest specifika ändamål man kan tänka sig. I stort sett finns det en fungerande och praktisk lösning för varje tänkbart sätt att dela med sig information över internet.
Att informationsutbytet sker över internet betyder inte att användaren är låst vid en dator: de flesta lösningarna fungerar bra över en mobiltelefon.

Vad tjänar det till?
Motståndarna till umgänge över internet talar gärna om att sociala medier leder till allt fattigare människoförhållanden, att folk hellre socialiserar sig med virtuella vänner eller vanliga vänner virtuellt än träffar människor ansikte mot ansikte. Wasenius håller inte med kritikerna.
– Sociala medier ersätter inte kommunikation ansikte mot ansikte, utan kompletterar den.
Över internet är det lätt att hålla kontakt med folk man annars inte har kontakt med. Sådana som bor utomlands, till exempel, eller mer avlägsna bekanta. Det egna nätverket utökas och blir starkare.
– En aktiv människa tjänar mycket på ett nätverk och för en företagare är det livsviktigt. Nätverket utgör också ett skyddsnät. Till exempel för att kunna meddela alla man känner att man har blivit arbetslös: kanske det nappar någonstans. Dessutom är det roligt!
De sociala medierna möjliggör att användaren får sin röst hörd av fler. Det ställs inte heller några specifika krav på aktivitet hos användaren, det gäller bara att följa sitt sunda förnuft.
– Jag rekommenderar att hålla kontakt med så många som möjligt, men på ett enhetligt sätt, säger Wasenius.
Det gäller att komma ihåg att mycket av aktiviteten på sociala medier sker i det öppna. Det gör att chefen också kan se användarens kommentar om hur trött han är på sitt jobb fast den var menad åt kompisarna.

Kommit för att stanna
De sociala medierna har spelat en stor roll i nyhetsrapporteringen under de senaste åren. Snabbheten och det användargenererade innehållet är styrkan: vem som helst kan hjälpa till att få ut informationen. Det behövs inga kamerateam, inga tryckpressar eller sändningslicenser: en mobiltelefon räcker.
– Det gör att varje människa kan bli ett medium, en sändare och en knutpunkt i sin egen krets, säger Wasenius.
Men de sociala medierna kan erbjuda mycket mer än ett nyhetsflöde. En stor del av informationen om jordbävningen i Haiti spreds först över de sociala medierna, men de sociala medierna var dessutom en stor hjälp i koordineringen av hjälparbetet, de erbjöd ett kontaktnät mellan överlevande och omvärlden och har spelat en stor roll i insamlingen av pengar och andra resurser för offren.
Enligt Wasenius kommer de sociala medierna på sikt att ta över nyhetsflödet och dessutom bli det primära personkommunikationsmedlet.
– Man ser att e-posten redan håller på att falla bort. Chat-program och sociala medielösningar ersätter den. Telefonsamtalen över vanliga när är också på väg bort. Samtal över internet ersätter dem.
Masskommunikationen får sin egen plats i de sociala mediernas nät. Vilket, tror Wasenius, att kommer att göra att traditionella medier som radio, tv och tidningar så småningom försvinner.
– Informationen har redan socialiserats och flödet blir allt snabbare. Vi har inte ännu sett den löpeld vi kommer att få se. Massmedias styrka och intensitet kommer att komma in på personkommunikationens domäner.
Inom politiken har man på senare tid insett de sociala mediernas kraft. Barack Obamas mediastrategi var i mycket baserad på sociala medier – och analytikerna är överens om att han är den första president som har blivit vald tack vare de sociala medierna. Enligt Svenska Dagbladet är Arbeiderpartiets seger i Norge i slutet av år 2009 det första nordiska val som åtminstone delvis avgjorts av de sociala medierna: statsminister Jens Stoltenberg såg till att vara mycket synlig på Facebook och Twitter och förde dessutom aktivt en blogg under valet.
Stoltenberg ville inte spekulera i hur många röster den aktiva strategin resulterade i, men delade gärna med sig av lärdomen: de sociala medierna har kommit för att stanna.

 

 

Twitter

Twitter är en mikroblogg, det vill säga ett sätt att sända korta texter (max 140 tecken) till de användare som prenumererar på dem. På samma sätt får användaren ta del av sina vänners texter, eller ”tweets”. Det går också bra att prenumerera på företags, tidningars, föreningars och andra instansers tweetflöden.

LinkedIn

LinkedIn är ett verktyg för att skapa nätverk yrkesmänniskor emellan. En LinkedIn-användare kan lägga upp sin meritförteckning, skapa kontakter med folk i samma bransch och mycket mer.
Sidan är ett bra vertyg för arbetssökande. Användaren kan bland annat samla ihop rekommendationer av tidigare kolleger.

Wordpress, Blogger med flera

Det finns en uppsjö med verktyg för användare som vill starta en egen blogg. Bland dem kan också färska finlandssvenska alternativet Ratata nämnas.
En blogg kan handla om vad som helst, vissa för helt enkelt en dagbok på nätet medan andra bloggar om väldigt specifika ämnen. Det är lätt att starta en blogg, det svåra är att uppdatera den tillräckligt ofta för att den ska bli intressant.

Picasa, Flickr med flera

Sidor som Picasa och Flickr låter användaren ladda upp sina bilder i ett fotoalbum på nätet, så att både vänner och helt okända människor ska kunna se och kommentera bilderna.
I allmänhet är basfunktionerna gratis, men om bildbiblioteket blir väldigt omfattande kan det kosta en slant.

Dopplr

Dopplr är en tjänst för resenärer. Användaren lägger ut sin resplan och får i gengäld tips, rekommendationer och råd av sitt nätverk. Via Dopplr kan användaren också få reda på om någon bekant råkar befinna sig i närheten av var användaren än är – och om så är fallet kan man enkelt stämma träff via verktyget.

Facebook

Facebook har på kort tid blivit ett av de mest använda kommunikationsinstrumenten i världen. På Facebook kan användaren hålla kontakt med sina bekanta, dela med sig av allt från bilder, filmer och texter till känslor. Med ett tillräckligt stort nätverk kan en Facebook-användare få svar på vilken fråga som helst på nolltid, vare sig det gäller ett historiskt spörsmål eller om någon råkar vara på väg till Björneborg just i kväll och kan erbjuda skjuts.

Ning

Ning är ett sätt för användarna att skapa egna sociala nätverk. Användaren kan själv definiera utseende, ämne och funktioner.
Ning konkurrerar med sidor som Facebook och MySpace, men erbjuder en del möjligheter att konfigurera det egna nätverket enligt egna preferenser.

Google

Google håller i det tysta på att skapa ett jättelikt socialt nätverk. Redan nu kan registrerade Google-användare utbyta filer, åsikter och mycket annat via sökmotorjättens tjänster.
Ännu är det få som ser Google som ett traditionellt socialt medium, men om man slår ihop alla Googles tjänster som Google Mail, Google Chat, Youtube, Googles karttjänster och övriga blir helheten ett sällsynt heltäckande nätverk.
 

Viktor Grandell
Publicerad 19.02.2010
 

Reportage och intervjuer

Språkkonsekvensbedömning måste föregå beslut om Stor-Lojo

- Sjundeå fullmäktiges beslut att gå samman med Lojo är ytterst beklagligt. Politikerna har med en rösts marginal fattat ett beslut som kör över kommuninvånarnas åsikt i folkomröstningen, säger Folktingets ordförande Christina Gestrin.
Publicerad 10.11.2011

Henriksson, Raunio ja Storgård RKP:n varapuheenjohtajiksi

Varapuheenjohtajat valittiin vasta äänestyksen jälkeen. RKP:n puoluekokous valitsi RKP:lle kolme varapuheenjohtaja. Valituiksi tulivat: Anna-Maja Henriksson, 1964, Pietarsaari, Christel Raunio, 1969, Porvoo ja Päivi Storgård, 1966, Helsinki
Publicerad 19.06.2011

Finland efter krisen

Är finanskrisen över? Kanske, kanske inte. Är vi på väg mot en verklighet som liknar den innan finanskrisen? Garanterat inte. Finland, såväl de finländska företagen som finländarna själva, står inför utmaningar för att kunna klara sig bättre i den nya världsordningen.
Publicerad 04.06.2010

Flitigast i Bryssel

EU-maskineriet i Bryssel är stort. I de olika kontoren arbetar tiotusentals tjänstemän och sammanlagt 736 europaparlamentariker. Carl Haglund är en av dem och har nu tillbringat ett år som MEP.
Publicerad 04.06.2010

Jämställdhet är målet

Svenska Kvinnoförbundets uppgift är att arbeta för jämställdhet och jämlikhet. Trots att arbetets karaktär och de enskilda målen har förändrats finns det mycket kvar att arbeta för: förbundets nya ordförande Carola Sundqvist vill aktivera lokalavdelningarna ännu mer för att på så sätt liva upp hela förbundet.
Publicerad 04.06.2010

"Svensk Ungdom ska vara partiets vitaminspruta"

Fredrika Åkerö, SU:s nyvalda ordförande, berättar om sin syn på organisationens syfte.
Publicerad 04.06.2010

Närpes behöver invandrarna

I Närpes är ingen rädd för invandrarna. Här utgör de ett viktigt kugghjul för att hålla samhällsmaskineriet igång. – Vi lever i symbios, säger tomatodlaren Börje Ivars, som har anställt åtta invandrare i sitt växthus.
Publicerad 04.06.2010

Kongressen förnyade SU

Mindre förbundsstyrelse, inget arbetsutskott och ny förbundsordförande är några av de ändringar som Kongressen förde med sig.
Publicerad 04.06.2010

Ahtisaari leder Folktingets handlingsprogram

President Martti Ahtisaari har åtagit sig uppdraget att leda styrgruppen för ett Finland med två levande nationalspråk.
Publicerad 04.06.2010

SATA-kommittén – ett bokslut

Sällan har någon kommitté varit lika omstridd som SATA-kommittén. Gruppen hade två och ett halvt år på sig att genomföra en både kort- och långsiktig socialskyddsreform – en enorm uppgift. Kommitténs mandat tog slut vid årsskiftet. En del av kommitténs förslag har redan vunnit laga kraft. Resten hänger nu på riksdag och regering.
Publicerad 12.04.2010