Att bli vald till designhuvudstad är tydligen ingen liten ära: sammanlagt ansökte 46 städer om rätten att få kalla sig så med allt det innebär.
Helsingfors och Eindhoven kom vidare till finalen, som Helsingfors tog hem. Segern var en överraskning för många, inte minst med tanke på resurserna: Eindhoven hade reserverat 100 miljoner euro för designåret mot Helsingfors 15 miljoner.
Äran blir inte heller lätt att bära. År 2012 är bara tredje gången någon stad koras till designhuvudstad: tidigare har italienska Torino och sydkoreanska Seoul klarat uppdraget med den äran.
– Visst arbetar vi under press, förväntningarna är höga och vi måste överträffa de tidigare evenemangen, säger organisationsbyråns direktör Pekka Timonen.
Till uppdraget hör alltså en viss utveckling av konceptet. Det är ännu oklart hur Finland kommer att bidra till utvecklingen, men det handlar, enligt Timonen, om att hitta företeelser och lösningar som har betydelse för både finländarna och åskådarna.
Vad är då en designhuvudstad? I det här fallet är det inte ens fråga om en sådan, utom om fem: Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla. Till aktörerna hör dessutom den finländska staten samt en del andra samarbetsparter. Biblioteken kommer till exempel att ha en roll i firandet.

Ett bredare begrepp
Enligt Timonen ska man inte stirra sig blind på ordet ”design”, alltså formgivning.
– Det är ett mer omfattande samhälleligt projekt än så. Det handlar om att utveckla det kulturella, sociala och det ekonomiska.
Med hjälp av design, enligt organisationen ICSID – en internationell organisation för industriell formgivning och bakgrundskraften bakom arrangemanget.
Formgivning är ett allt viktigare verktyg för offentlig och privat utveckling, menar organisationen.
Evenemanget är följaktligen ett sätt att lovsjunga formgivningens meriter.
Det handlar alltså om social formgivning, samhällsformgivning och miljöformgivning lika mycket som den formgivning medelfinländaren tänker på när ordet kommer på tal: Aaltovaser, Arabiaglas och Aarniostolar.
Det betyder inte att finländska konstnärer och formgivare inte får sin chans tack vare evenemangen år 2012.
– Fast det beror på hur aktiva de är, säger Timonen.
– Privatpersoner, organisationer och föreningar ska nu aktivera sig för att ta vara på möjligheten!

Ett öppet Helsingfors
Designhuvudstadsåret är inte bara ett sätt att visa upp finskt kunnande. Utbytet ska också gå åt andra hållet: sloganen ”Open Helsinki”, ett öppet Helsingfors, var tongivande under ansökningsprocessen och ska prägla evenemanget samt Helsingforsregionen också efter att tjänsten som designhuvudstad har gått vidare.
Så nu har Timonens byrå fullt upp i knappt två år framåt. Under våren står grundandet av en gemensam aktör, där de fem städerna, staten och medorganisationerna ingår samt uppgörandet av en strategi. På två språk, poängterar Timonen.
Att få ett eget kontor kommer att underlätta. Sedan mitten av januari har Timonen med medarbetare varit inhysta i ett tillfälligt utrymme som inte har givit dem de bästa funktionsmöjligheterna.
– Dessutom har vi blivit överhopade av kontakter: folk har ringt och skrivit i en sådan takt att vi inte har fått någon chans att svara dem alla. Den situationen ska vi försöka få under kontroll så småningom.